A gift from haven

What a gift to have a body! And what joy to be alive...

Tänk på det. Vi gnäller över massor av ting, känner oss inte tillfreds med livet vi lever...varför? Vad fattas dig, mig, oss? Är det hälsan som krånglar? Vad gör vi då för att må bättre, känna oss bättre, må så bra som vi skulle önska? Du, jag, Vi har redskapen, det gäller bara att hitta dom. Prova på vad som får just dig och ditt inre att le.
Le ofta, det ger dig en känsla av glädje och att känna glädje gör att vi känner oss mer tillfreds. Dvs; Bara du har redskapen och makten att finna glädje, att vara tillfreds, ANVÄND det.

Att accepter dig själv är inte att underkasta sig.Det är att försöka förstå fakta i livets olika situationer och först därefter beslutar man sig sig vad som ska göras åt saken.
Idag kommer jag att behöva fatta beslut. Ha tålamod med dig själv och var förtänksam. Lyssna noga på de goda råd du får till dig i din omgivning. Omfamna det du tycker om och låt resten mjukt åka dig förbi.

Idag vaknade jag 07.20 av att jag behövde gå på toa..suck. Sen kunde jag inte somna om, så jag gav upp 07.50 och då klädde jag mig och gick till mitt yoga rum. Jag älskar att ha ett eget krypin, där mina saker får vara ifred och där bara jag och mina energier oftast vistas. Chanti & Mango är ofta med mig å yogar, sover brevid mig eller vill leka då jag gör mina rörelser. Chanti vill gärna leka med min timer, vilket inte alltid är av godo =)

Efter yogan ringde jag upp min Mor för att höra om hennes gårdag, hon skulle iväg med en vän & äta samt lyssna på Håkan Juholt, mannen som blivit socialdemokraternas nya partiordförande. Hon tyckte att han var duktig och bra på att prata, lätt att lyssna på. Maten hade varit god, men den grillade fläskkarrén var visst seg.

Sen samtalet var avslutat tog jag tag i min mungbönsgryta. La mungbönorna i vatten igår och idag ska här kokas mungbönsgryta. Har ju 14 dagar kvar att äta denna renande gryta, mums.

Igår var vi till huset och jag fortsatte måla. Gubben & svärfar tog lös alla köksluckor och började riva underskåp. Det går inte fort, utan sakta men relativt säkert framåt. Kanske blir det att åka en sväng idag oxå, hoppas jag.
Skulle dock behöva storstäda här hemma oxå, men... vet inte när tiden ska räcka till?

På tal om tid. Detta att jobba heltid och sen ha ett hem att sköta kan vara rätt jobbigt. Och om ens partner sen förväntar sig att hemmet ska vara skinande blankt. Och även har lite förståelse för att jämnlikheten i hemmet inte är speciellt i balans, vad gör man då?

Man kan tänka sig att många av de kvinnor som inte alltid är nöjda med relationen kan vara det bland annat för att de gör för mycket av hemarbetet...
Tanken på hemmet ska vara som en oas för vila och återhämtning blir en fälla för oss kvinnor. Vi gör hemmet till en viloplats för resten av familjen, men själva sliter vi ut oss på våran ständiga arbetsplats.

- Trots allt prat om jämställdhet är det så att fördelningen av arbetet i hemmet fortfarande ofta är traditionell, att kvinnan gör mest. Det är konstigt att hemmavid accepteras arbetsförhållanden som kanske inte skulle godtas på jobbet. När arbetsbördan på jobbet blir orimlig finns fackombud, skyddsombud och lagstiftning att ta hjälp av. Så är det inte i hemmet.

48 procent av kvinnorna idag säger att de är ganska eller mycket stressade över att inte hinna med hemmet på det sätt de önskar, för männen är värdet 29 procent.

Vår forskning visar att politikerna missbedömt hur svårt och mödosamt det är att förverkliga jämställdhetsidealet i det dagliga livet. Resultaten visar att jämställdhet i vardagslivet kräver ett hårt, smärtsamt och riskfyllt arbete som ofta har negativa konsekvenser i form av missnöje, konflikter och stress 


Jag och gubben hade nämligen upp detta en dag. Han tyckte att vi borde städa mer! Jag funderade en stund och sen sa jag, -visst, (kändes ju hoppfullt) kanske kan du ansvara för diskmarskin och disk, då jag till 99% alltid lagar mat, gör hans matback, tvättar, hänger tvätt & lägger in tvätt, varje dag tömmer kattlådorna och för det mesta alltid handlar, dammsuger då jag hinner samt allt det andra, som att vattna blommor, plocka efter oss skura toa och tömma duschsilen mm! -näää, tyckte han, jag tycker vi ska hjälpas åt med disken (som jag utöver det andra alltid oxå gör till 80%) Men visst, han tvättar ju bilen ibland och vi turas om med gräsklippning och nästan med snöskottning... Han dammsuger ngn gång och som sagt plockar väl ut disk emellanåt... Men att få en uppgift som han ska ansvara för, det gick inte så bra. Men dock tror jag att han iaf "tror" att han hjälper till mer än vad han gör. Ibland e det inte lätt med självinsikt, eller...  Så antagligen är vi väl tillbaka på ruta 1. Vi jobbar heltid och jag fortsätter även hemma, sen får jag höra att det har förfalligt. Vilket nog kan driva de flesta över kanten...tror jag?



"No one looks back on their life and remembers the nights they got plenty of sleep"
 


Vi fejjar & vi fixar...å inte syns det i den förväntades ögon


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0