från vitt till svart ich...

Ibland kan det ju trilla ur en, en lögn. Då man I ett hastig ögonblick kanske tycker att sanningen inte är den bästa? Men jag har funderat lite på detta med en ”vit lögn” Vad är en vit lögn? Egentligen. En lögn man drar i högsta välmenande? Man blir gud för en sekund, och vet att någon troligen tjänar på att jag säger så här nu. Det är ju inte så farligt.

 

Men är inte alla lögner i så fall vita? Jag menar, om man drar en lögn är det väl rimligtvis med övertygelsen att det ska leda till något bättre än alternativet, dvs sanningen. Man tycker att man vinner på lögnen utan att någon annan skadas. Jag vet inte.

 

Om då någon ”skadas”, kanske t.om någon man tycker mycket om. Så kanske vita lögner snabbt förändrar färg från vitt till mörkare grått, dvs då samvetet väcks upp. Kanske inte direkt lögnen lämnade ens läppar, men förnuftets röst brukar kunna knacka på och få samvetet att vakna.

 

Är det då så svårt att ta upp saken. – äh, du det där jag sa… det var inte riktigt så utan jag kastade ur mig lögnen för att jag (kanske) blev ställd, stressad, hamnade in i ett hörn. Att be om ursäkt och rätta till, är det omöjligt? Vad kan hända, mer än att man faktiskt kan bli respekterad för att man rättar till saker & ting. När man ändå i magkänslan vet att den person lögnen var avsedd för, vet/gissar att det var en lögn och kanske mår dåligt av den?

Själv ljuger jag nog ibland, men mest för mig själv. Det kommer att bli bra med kortare hår. Jag hinner det där imorgon. Alla uppdrag är lika roliga. Det är inte pengarna som är det viktiga, det är väl utmaningen. Jag tror nämligen på sanningen idag, även om jag kanske försöker försköna mina tillkortakommande ibland, dock enbart inför mig själv, och ibland för att självinsikten inte sitter där den ska.

 

Ska vi leva med transparens och öppenhet är det coolare att säga som det är än att slingra sig. Sanning är det nya inne ljuget. ”Jag såg att det var du men jag orkade inte svara”, typ. Prova själv. Det är skönt. Ett exempel på en "ok vit-lögn" är kanske: "ja, jag har ätit blodpudding", när man i själva verket inte kan med att äta detta och kanske inte vill såra den som hastigt kom på att bjuda på lunch. 
Denna typ av lögn skadar i de flesta fall ingen annan. Men enklare är dock att tacka nej - Tyvärr, jag har slutat äta blodpudding sen några år tillbaka. Men tackar ändå för din omtanke.

 

Vita eller vanliga, lögner ska man nog hantera som en sån där handgranaten pojkvännen snodde med sig från värnplikten någon gång på 80 talet. Inte pilla på för mycket.

 

Oavsett färger på lögner, bådar dom aldrig gott. Det kommer alltid tillbaka som en bumerang å biter dig därbak. Jag tror definitivt på sanningen och att ärligheten tar dig längst. Med den vinner du både respekt och tillit som annars kan bli väldigt svårt att uppnå om du baserar dina uttalande med vita lögner.


Är det värt besväret att bråka, när man upptäcker en vit lögn? Eller ska man se igenom fingrarna och låtsas att man köpte lögnen? Det är oxå knivigt. Men att bli utsatt för andras lögner är inte behagligt. Jag blir iaf väldigt sårad, ledsen och besviken då jag anar att personen inte kan stå upp för sanningen och gömmer sig bakom en lögn. Gäller det någon som står mig nära tar det givetvis hårdare än om en ytlig bekant sagt lögnen. 

När man blir ställd inför en fråga, där man helst önskade att svaret var bättre än lögnen, så bit i det sura äpplet. Förklaringen till beteende kanske uppväger sanningen. Ibland kanske man tycker sig vara på rätt väg och tycker sig fixa livet med en klackspark, härligt. Men stå för dina förehavanden, de val du gör, det är din väg du valt att gå. Försköna inte för att någon annan ska tro bättre om dina val eller din person.

Lev i nuet och lev för sanningen, då levs livet på ett betydligare behagligare breddgrad.

Ljus, värme, Kram & Tjingeling


Pinoccios näsa lärde honom att det var viktigt att vara sann, annars blev näsan väldigt lång. Så borde alla ha det =) så slapp vi onödiga vita/svarta lögner.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0