Yoginiseva

Relationsförstörare... enligt forskning, som jag givetvis lutar mig emot då jag är starkt emot facebook och storebrors kontroll... som jag kan tycka att det är.

 

Att använda FB som en reklam och informationsgrej eller skapa depattgrupper, kan jag dock tycka är bra. Man verkar nå ut till många.

 

Å Visst, att ha vänner på Facebook är väl kanske bra, men för mycket aktivitet på sociala medier är det inte! Och som de vanedjur vi är, blir det lätt mer och mer av det vi använder. Ett forskarteam vid Oxford University har hittat ett samband mellan mängden tid tillbringad vid sociala medier och tendensen att känna missnöje med sin relation. Fenomenet gör att du knyter starka band till personerna på fejan, Twitter, Pinterest eller vad det nu må vara istället för att fokusera på din partner, varnar faktiskt forskarna om.

 

Idag kan jag ju få lite underliga blickar och höjda ögonbryn då jag inte är med på FB. Ok, visst skulle jag kunna vara med där för att ha lite "koll" på mina släktingar som är utspridda över landet... men min upplevelse är att det blir att man söker bekräftelse, hur många har tittat in hos mig, hur många har jag like at? Vi lurar oss själva på många sätt och jag tror FB är ett sätt att tro man har typ koll på det man vill. Jag tror snarare att vi sätter upp en fasad om hur vi vill att det ska vara och hur vi önskar att andra såg mig.

 

Åh visst kan jag känna mig både gammal och tråkig då människor runtikring mig frågar varför jag inte är med. En av de största anledningarna kan jag svara är tillit. Jag har svårt att tro att man chattar och pratar medialt med än den ena än med den andra utan att det påverkar oss. Påverkar relationen jag befinner mig i. Efter att ha varit med i början på chattsvängen inser jag att människor inte är att lita på =) Syniskt? ja, kanske. Men det är ju min erfarenhet.

 

Man vill träffas bakom ryggen på den partner man har, relationen kommer som i andra hand. Dels för att i våra relationer finns det alltid problem under vissa tider. Då är det lätt att hoppa över staketet om det finns intresserade människor där på andra sidan som inte bryr sig så mkt vad jag har för mig. Om jag strular med någon annan och går över gränsen i min relation...Det är ju mitt problem.

 

Och visst är det så. Det är därför jag inte har tillit till FB och andra människor =) INTE för att jag tänker bedra min sambo, men det är lätt att få bekräftelse och man börjar söka den mer och mer utanför sin relation. Snart är man inne i ett träsk där man vill ha andras bekräftelse för att fungera istället för att ge mig själv det jag vill ha.

 

Livet är kanske inte en dans på rosor och njutningsfull som att sväva i de rosa molnen. Men ärligt, om jag behandlar min partner som jag själv vill bli behandlad är jag på god väg. Vill jag vara en slit å släng människa och söka bekräftelse i alla andra, kanske min sambo tröttnar. Jag skulle tröttna på honom om han satt på FB och inte hade tid för mig. Jag kan känna att endast sista tiden av att han ständigt lyssnar på ljudbok irriterar mig. Han är inte kontaktbar, måste säga allt två ggr, och det irriterar.

 

Samtidigt är det toppen att han lyssnar på bok, jättebra. Men jag gör liknelsen till att vara uppslukad vid datorn med "andra" människor.

Ungefär som om jag varje helg ligger sjuk i migrän, är inne i min egen bubbla, eller dricker alkohol varje helg utan att min partner gör så, eller är ute på krogen... Alltså man är inte närvarande om man ska sitta och uppdatera FB, många säger att dom fastnar där.

 

Vad är då skillnaden på att blogga? Jag behöver inte sitta här, jag skriver då jag har tid, jag skriver utifrån mig och mina tankar och söker inte efter att ngn måste kommentera eller gilla det jag skriver. För mig är min blogg en öppen dagbok, kan titta tillbaka i den och komma ihåg saker jag gjort eller funderat på, hitta svar i mina egna tankar.

 

Den går inte ut över min relation eftersom det inte är en chatt. Vem som helst kan kommentera, men det blir ingen konversation. Där är skillnaden. Jag söker heller inte kontakt med andra bloggare, eller gamla ex, skolkompisar eller nya män. Jag skriver bara av mig utan det yttre, så att säga.

Jag lägger sällan upp bilder på människor som jag träffar, om jag inte bett om det först. Jag håller mig mest till bilder på djuren och naturen.

Visst har jag lite bilder på barn, men då vet jag att bilder redan är på andra sidor.

Jag vill inte vara med på bild i FB, detta säger jag ofta... men det är svårt att få andra att förstå, varför?

 

Jag vill helt enkelt inte, och då vill jag att det respekteras.

 

Men jag vet att jag ändå är med på FB sidor, då mina släktingar faktiskt använder FB. Och trots mitt nej lägger upp bilder där jag är med, tyvärr.

 

Ja, förutom detta så har jag idag varit hemma från jobbet, blev illamående efter yogan imorse, kallsvettig och vips vände sig magen ut och in - magsjuka (jäklar) Har inte TID att vara sjuk, dubbel suck

Jag fick springa upp å ner från 07.30-10.30 och kräkas.. sen lugnade det ner sig och gav mig huvudvärk istället.

 

Ingen mat ännu, men har lite blåbärssoppa i kylen som jag snart ska ge mig på att testa.

 

 

Ska nog göra slingor i håret, för att succesivt göra det ljusare och komma bort från mörkhårsträsket. mitt hår suger i sig färgen enormt, även om jag använder mörkblond toning så blir det oftast för mörkt. suck...så nu ska jag försöka med slingor.

Tar troligen lång tid att få mitt långa mörka hår ljusare.

Vill jag bli blond? Nej, inte egentligen...jag vill nå min grå hårfärg...knäppt va?

 

Kan det bero på klimakterie häxans infall? troligen, hehe

 

 

Köpt en ny primer, concealer och mascara på Kicks

 

 

Nu ska här göras make up så dom storknar...hehe, nä, vill känna mig julfin