Yoginiseva

Om någon Såg mig, hörde mig, förstod mig... eller om jag kunde vända det inåt?

Varför har vi människor sånt bekräftelsebehov. Vi vill gärna bli sedda, bekräftade & alltid bli förståda. Varför nöjer vi oss inte bara med att vara. Men det är i vår natur, redan som liten är det detta vi när vårt sinne med, att våra föräldrar ser oss. Vi vill vara till lags, vi vill hjälpa, och vi vill bli bekräftade för det vi gör, även om vi kanske inte gör allt för att ngn annan ska se oss, utan för att det ska kännas bra inuti oss

"Om du ger dig själv till universum, är du alltid intressant, för ditt inre..." Räcker det att vara intressant för mig själv, Klara vi oss genom livet utan andras bekräftelse?? ibland kan vi behöva mer, men däremellan räcker det att vi har en god självkänsla, känner att vi gör ngt bra, för att det inre ska känna en tillfredställelse...

Vi kan skärma av oss, för att inte bli allt för sårade då vi inte får bekräftelsen vi önskar. Men om jag vänder mig inåt, går in i en meditation kan jag slippa känna av behovet att bli sedd.

Grunden för all bekräftelse är förmågan att kunna lyssna och lyssna uppmärksamt och närvarande. Lyssna utan att döma och värdera, men våga fråga, lyssna och bekräfta på ett respektfullt sätt. Vara närvarande; här och nu och bekräfta med  kroppspråk i ord och handling, med ett så öppet sinne som möjligt. Visa förståelse, hänsyn och medkänsla till vad någon annan människa upplever, tycker, tänker och känner.

Behovet av bekräftelse är en mänsklig nödvändighet för att överleva.

Författaren Hjalmar Söderbergs bok ”Doktor Glas” från 1905:

”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad.

Man vill inviga människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.”

Bekräftas man inte på det ena sättet, så söker man kanske efter andra sätt och i brist på positiv bekräftelse är kanske negativ bekräftelse bättre än ingen alls…

Jag tror att alla behöver och uppskattar att få höra positiva saker tex. att man är vacker, klok eller konstnärlig, bara berömmet är ärligt och uppriktigt menat. Bekräftelse fungerar också mycket bra genom handling; ett enkelt leende, ögonkontakt och ett aktivt och engagerat lyssnande.

Men man kan inte kräva och förvänta sig att först bli bekräftad av andra för att därefter ”tillbaka-bekräfta”.

Respekt, vördnad, kärlek och uppskattning för att man finns, duger och är älskad för sin egen skull skapar en positiv reaktion och utveckling. Vi behöver, trygghet och tillhörighet för att ingå i ett sammanhang.

Det är viktigt att vi synliggör varandra för att skapa ett ”tillsammans” att vi tar oss själva och våra medmänniskor på allvar och visar vår respekt och engagemang.

Det gör vi bäst genom att lyssna, ge gensvar och bekräfta varandra på ett sunt sätt.

Jag försöker verkligen inspireras, uppskatta och begrunda livet med alla dess upplevelser och glädjeämnen – men det är inte alltid så lätt att vara människa.

Vet också genom egen erfarenhet att man ofta får ett helt nytt perspektiv på livet efter en livskris, när man förlorar en närstående.

Men de säger att helt plötsligt kan hjärtat och ögonen åter öppnas för allt det vackra man har upplevt och kommer att få uppleva igen om man bara vågar, orkar och vill ta emot. Men antar att man måste ha kommit en bit på väg.

Kanske är det så att inget växande blir utan lidande och kanske är det just de svåra situationerna i livet som får oss att verkligen utvecklas som människor? De som vet säger att framgången, det lätta livet med medgångar gör oss inte till de vi är utan det är livets motgångar som gör.

Och livet överraskar oss ibland på det mest förbluffande sätt.

Jag ber varje morgon en liten bön, innehåller även tacksamheten jag känner för livet.

Det kan finnas  tusen skäl att vara tacksam för vad livet kommer att ge oss.

Att välja ”Tacksamhet” handlar om att växa och utvecklas och få chansen att leva ett meningsfullt liv.

Att ta ansvar för mitt eget liv istället för att ge andra skulden för hur jag själv har det. Jag har själv ansvaret för min egen lycka. Tankens kraft gör att jag får mer energi, blir tryggare, modigare och finner mer glädje/lycka i mitt liv.

Hindren finns i bara i mitt eget inre. I mitt sätt att tänka om mig själv och om andra.

Jag gläds åt mina egna framsteg och sakta, sakta släpper sorg och smärta sitt grepp om mig. Ibland med babysteg framåt, ibland får jag ha tålamod med mig själv och stanna upp och begrunda…

Suckar högt, sambon har lagt sig och här sitter jag och filosoferar i natten. Nu sovdags.

Mer Kärlek i varje steg – frid och tillit till ditt inre, till varandra ... <3

Idag är det marknad i Arjeplog, den startade i torsdags och vi har även haft samisk vecka, hela veckan.

Jag var å gick efter jobbet igår och det blev lite inköp, en present till min syster A-S faktiskt. Hon fyller år snart, å då åker vi ju till Halmstad jag och Mor.

Jag fick mitt paket från Zalandos igår, men skorna som jag beställt var för smala, för mina breda fötter tyvärr. Så idag får jag sända det tillbaka. Kanske hittar jag några boots i Halmstad.

Klänningen var precis och jag köpte även ett par leggings som var jättefina, satt jättebra. Men skorna åker tillbaka.
Jag hittade ingen hatt i år heller, så var det med det. Det blev dock en ny ryggsäck/handväska där också. Sonen önskade sig rökt vildsvin, men det fanns inte på höstmarknaden, utan han får nog komma till vinter/vår marknaden i Mars.

Jag mötte inte ngn jag kände på marknaden =( visst såg jag några jag känner till, men stannade inte å prata med ngn.

Igår då jag gick träffade jag ett par, och lyckades få med den ena på min ABC föräldrautbildningen, så nu har vi full grupp. Jättekul, men känns nervöst att ha utbildningen. =) Första ggn blir redan på tisdag nästa vecka. Puh.

I morse yogade jag, och inser att jag måste vara hård med mina 5:2 dagar. Imorgon är det en 5:2 dag, och i onsdags då jag skulle ha en hade jag sådan fruktansvärd huvudvärk så jag hade den inte. Torsdag var jag på utbildning, vips var det fredag och jobb och snart söndag. Var inte roligt att ställa sig på vågen på fredag, då jag ingen fastedag haft, hade då gått upp igen 1 kg!! Men suck!

Frunch; Smoothie, 3 fin crisp och två små ägg med lite majonäs, te

Middag; Rester blev det idag, lite flygande jakob ca ½ normal portion, lite kyckling från igår och lite potatis jag hade kvar, råkostsallad till.

Så imorgon blir det iaf en fastedag. Sambon vill att jag ska handla godis ikväll, suck. Det är jättesvårt att stå emot då det ligger framför näsan på mig, sockersuget sätter in och hjärnan kan då inte stå emot begäret =/ Då känner jag mig usel.

Nä, nu var det visst dags att bege sig till affären. Posta skor och handla...

Mer Kärlek i varje steg – frid och tillit till ditt inre, till varandra ... <3

• Gör ett eget album med före & efterbilder. Roligt att ha i framtiden men ger också en tydligare överblick på hur din kropp förändrats till det bättre! Den enda du ska jämföra dig med är ändå dig själv.
• Att kläder som tidigare för var små/stora börjar helt plötsligt passa!
• Att lyckas att korta ned din löpar runda med flera minuter, eller orkar hålla tex plankan några sekunder ytterligare
• Att orka lyfta tyngre vikter om du styrketränar eller orka fler antal repetitioner på samma tid
• Måttbandet visar plus/minus på de ställen som du önskar att förändra!
• Att lyckas avstå skräpmat/fika när andra i din omgivning äter det, och välja val som är bra för dig.
• Att andra uppmärksammar dina resultat!
• Att börja känna hur man mår så mycket bättre än tidigare - mer energi, starkare, gladare.
• Att utvecklas. Du känner dig starkare, träningen har gett resultat i form av att övningar som du tidigare tyckte var supertuffa klarar du nu utan några som helst problem!

När jag känner mig ur balans vill jag gärna meditera. Det finns ingenting som läker en inifrån och ut som meditation gör. Det är det bästa du någonsin kan göra för dig själv. Prova meditera du också och upptäck dess fantastiska fördelar! Jag insåg ganska snabbt att genvägen in till mitt inre, går via meditationen.

“Meditation  brings wisdom; lack of mediation leaves ignorance. Know well what leads you forward and what hold you back, and choose the path that leads to wisdom.” - Buddha

Meditation är en psykisk och kroppslig teknik som innebär att man kombinerar fokusering, koncentration och avspänning. Att lyssna inåt. Det finns mängder av olika former av meditation men tanken är att man ska stilla sitt sinne, bli mer harmonisk och verkligen ge insikt i vad man är. Ordet meditation kommer från  latinets meditare, som betyder att föras mot mitten, mot centrum.

Hur gör jag? Det kan gå till på flera olika sätt eftersom det finns flera olika meditationstekniker. Man kan sitta i olika meditaions ställningar/positioner. Personligen sitter jag i lätt meditationsställning (se ovan) och fokuserar på att sitta stilla och avspänt med slutna ögon samtidigt som jag koncentrerar min uppmärksamhet och mitt medvetande på mitt inre. 

Man kan också fästa sin uppmärksamhet på delar av kroppen sk. chakras/kroppens olika energifält vilket kan underlätta om man är nybörjare.

Efterhand som man lär sig att stänga ute alla tankar och ljud kan man uppleva helt otroliga känslor med meditation. Under själva meditationsfasen brukar jag uppleva det som att man befinner sig i stadiet mellan sömntillstånd och medvetandetillstånd.

Du hör allting, men det känns så långt borta. Och hela kroppen är fullkomligt avslappnad. Det är nästan som att man svävar inuti sig själv. Man blir lixom degig i kroppen.

Jag brukar föreställa mig härliga färger och former och ibland även energier (chakras) som passerar genom hela kroppen. Eller följer med i andningen som andas in i hela min kropp och sen långsamt ut igen, beror på hur jag känner för dagen.

Var noga med -Att du har tyngden på sittknölarna i baken -Att din ryggrad är rak -Att bröstet är framskjutet, stolt ställning -Håll hakan lätt indragen mot bröstet så att nacken sträcks rak -Gärna om dina knän är lägre än höftkulorna, lägg eventuellt en sittkudde under baken

Nu lite Tv och sen sova, är trött,trött idag.

Vaknade, lite yrvaket av att sambon var upp och stängde till dörren till sovrummet. Jag försökte somna om, men med en sprängande huvudvärk och känslan att vara instängd drev mig upp ur sängen.

Jag drog på mig linnet, gick ut till köket och tog mig en citodon, för värken. Passade även på att ta min nya tablett mot blodtrycket, klockan var ju ändå 04.30 tänkte att den hinner ju börja verka innan jag ska upp på jobbet.

Kunde dock inte gå tillbaka till sovrummet, eftersom sambon ville ha dörren stängd, vilket jag inte klarar av. la mig på soffan, det var skönt och svalt i vardagsrummet, somnade om.

kl. 06.00 ringde väckaren i sovrummet, för både mig och sambo. jag hörde det, men huvudet var extremt tungt. men jag bestämde mig att ligga en halvtimme till och la mig tillbaka i sovrummet, somnade om. väckaren pep igen, nu 06.40 huvudet lika tungt, kallsvettig och illamående. inser att det blir nog inget jobb idag. messar jobbet, somnar om.

Telefonen ringer 07.50 jobbet undrar vart jag är? förvirrad av min huvudvärk, meddelar jag att jag messat och ska vara hemma. vi lägger på. Jag tar mig trött till köket, tar ytterligare en värktablett och tillbaka till sängen. Däckar...vaknar 11.20! Värker fortfarande, men jag svettas, måste upp. Jag mår inte bra då jag kan ligga så länge, annars är jag oftast uppe med tuppen och har svårt att ligga länge numera.

Gör mig te, messar igen, nu till min kurskollega som jag skulle haft möte med 13.30 idag. meddelar att jag inte är på jobbet, att vi får höras senare.

Hon ringer senare vid 14.00 och bestämmer att vi syns imorgon, hon hämtar mig och vi kör till Arvidsjaur vid 07.00 på vår utbildning. Jag inser att jag antagligen måste till jobbet å hämta mitt material. Skulle behövt läsa boken, men det går inte. kanske senare.

Lite anteckningar från igår, som jag inte publicerade. om du hoppas tror på en själsfrände, håll tillgodo.

Det finns ingen självklar och allmänt accepterad definition på vad själsfränder egentligen är. 
Det finns inte heller någon gemensam uppfattning om det är en eller flera

De som anser att vi har en enda själsfrände behöver inte heller nödvändigtvis tro på reinkarnation.

Vad många ändå är överens om är att själsfränder kraftigt påverkar ditt liv. 

Lycka i själ och hjärta

Den som mött sin soulmate, sin själsfrände, har en helt annan upplevelse av kärleken. 

Känslan börjar på ett djupare plan och söker sig upp till ytan. 

Tillsammans med en soulmate finns en stark känsla av samhörighet även om man inte känner varandra.

Det behöver inte vara kärlek så som mellan kvinna och man, eller som bisexuell kvinna och kvinna, eller man och man. 

Man njuter av varandras sällskap och känner lycka i både hjärtat och själen.  Mötet med en soulmate kan vara både överraskande och överrumplande.

En själsfrände kan verkligen överraska och ruska om ens liv.  Men förhoppningsvis är man tillräckligt mogen och öppen för att anta utmaningen när den dyker upp. 

För det är det mest underbara en människa kan få uppleva.

En själsfrände en person som är speciellt utvald för att passa just dig. 

Den som träffat sin själsfrände vet att något fantastiskt inträffat. 

Trots att kärleken mellan själsfränder alltid är ömsesidig kan mötet också vara störande, till och med skapa rädsla. 

Det är inte alltid som själsfränden liknar idealbilden. Och det av en anledning, att vi fortfarande ska lära av varandra.

–Längtan efter den sanna kärleken är universell och upptar alla människors tankar.

För att upptäcka sin själsfrände behöver du öppna ditt hjärta. 

Många vittnar om att själsfränden ofta dyker upp oväntat. 

Plötsligt står han eller hon där på jobbet, när du tankar bilen eller i snabbköpet.

Utvald för just dig

Ofta skiljer personen sig också från dem som du tidigare attraherats av. 

Han kanske är mycket yngre eller äldre än du, har en annan nationalitet, en annan samhälls- eller yrkesgrupp, ja kanske till och med ett annat kön än du förväntat dig.

Men tar du emot den gåva som en själsfrände är får du möta en människa som du kan leva ett rikt liv med och som alltid älskar dig.

Så hittar du din själsfrände

Det är mycket sällsynt att någon har turen att möta sin själsfrände i väldigt unga år. 

Många möts istället när de nått upp i 30- och 40-årsåldern och vissa finner sin själsfrände först på äldre dagar.

Ofta behöver man nå en personlig mognad för att vara ”mottaglig” för ett möte.

Det bästa sättet att förbereda sig är att försöka leva sitt liv så sant och sunt som möjligt, bygga upp en sund självkänsla och odla sin personlighet.

"Ur Själsfränder"

Men var är denna person/själ?

Din själsfrände känna på sig när du kallar. Ni har och kommer alltid att ha ett speciellt band mellan er. Och du kan kalla genom att "meditera" kan vi kalla det.

Du sätter dig till ro. Får dig själv till ett tillstånd, där du är fullkomligt avslappnad och mottaglig.

Sedan visualiserar du din "idealbild" och din uppfattning om hur du vill och tror att din själsfrände ska vara.

Visualisera personens personlighet, utseende, tankar, intressen osv. Och be denne att komma till dig. Be gärna dina änglar om hjälp. Du kan be Ärke Ängeln Samuel om hjälp.

Tiden när ni ska ses är förutbestämt sedan tidigare så det kanske inte ens kan påverkas, men tänk på att när du gjort detta, så vet din själsfrände även att du finns där ute.

För han eller hon har uppmärksammat de förnimmelser av känslor som du omedvetet sänt ut i etern.

En historia;

- Varför väger gifta kvinnor mer än ogifta?
- Ogifta kvinnor kommer hem, ser efter vad som finns i kylskåpet och går till sängs. Gifta kvinnor kommer hem, ser vad som finns i sängen, och går till kylskåpet.

=D