Yoginiseva

Läste på aftonbladet, Mia Skäringe har skrivit en mkt bra insändare.

 

Mia Skäringer, 37, Kullavik: ”Jag sviker mina egna ideal och är så full av dubbelmoral att inte ens barnen tror på mig längre.”

 

 

På Aftonbladet Debatt gör Mia Skäringer upp räkningen med alla mirakeldieter som sköljt som en flodvåg över oss de sista årem.....med det så kallade självförverkligandet.

MEN. Om man som jag INTE har facebook kan man inte längre lämna kommentarer. Så jag skriver min här.

 

 

ja, tänk om jag ändå kunde släppa taget om valkarna. Det känns som om jag strävat hela mitt 50 åriga liv på att försöka vara nöjd med den kropp jag har, men trillar alltid dit på en ny diet. (hoppet om en väg som ska hjälpa mig till min drömkropp)

Kruxet är ju att jag orkar inte så länge, så dom är egentligen bortkastade på min kropp. Jag har väl en ca10 kilo för mkt enligt ideal, men vad är det? men det till trots så vill jag ändå ibland bli bekräftad och vara fin och smal. (så ja, jag är en omotiverad rundis)

 

När jag deppade ihop under mina unga år som 20 åring och vart väldigt smal, så dög ju inte det heller. -Men du måste ju äta, -uch, nu är du för smal. Var kommentarerna då, från omgivningen. (För många blir rädda av för mkt förändring) 

 

Vi ska vara lagomt smala, eller lagomt runda...men kalla det inte rund, för då är man plötsligt tjock. Så länge samhället har smal inställningen kommer vi inte att komma undan.

Vi diskriminerar de som inte håller sig inom lagom strecket, arbetsgivare anställer inte en lat, karaktärslös tjockis! För om man är överviktig är det stämpeln man får, Oavsett hur duktig och kompetent man är som person.

Skönt Mia om du kan komma undan, jag försöker ständigt bli klokare...suck.