kvällstankar

Ikväll sitter jag i sängen, hos min Mor. Hon sover och jag tänkte blogga några rader.
 
Ibland kan jag tycka det är skrämmande då vissa saker dyker upp, som vilken människosyn vi dras med. Visst är det så att vi tycker olika om olika människor, men ibland blir jag skrämd av verkligheten som omger mig. Jag vill inte gå in på ngt specifikt, sorry. Blev bara både förvånad och ledsen över hur det kan uttrycka sig på ibland.
 
En annan sak är även vilket språk vi anväder och hur vi låter mot varandra. Jag vet inte om det beror på stress, eller allt som sker, om det är därför att det kan bli snäsigt och irriterat? Eller om det alltid varit så och jag hör- ser eller märker det tydligare just nu.
 
När även det som ska vara skojigt blir en släng av sleven, så att säga. Jag tycker vi alltid haft en viss chargong i vår familj, familjär men lite tuff. Men det känns som om eggen blivit vassare, och detta kanske beror på undermedeveten stress...eller? Men vi är väldigt olika människor trots att vi kommer från samma familj, olika egenskaper och även olika förhållningssätt till livet.
 
Vi är en familj där vi även förändrat våra grundvärderingar. Vi har inte längre desamma, som kanske fanns där i början av vår uppväxt. För mig känns denna resa med tragedier som att jag vill ta tillvara de som står mig nära, men upplever oss olika där. Vi kanske som sagt vill desamma, men vi utrycker oss väldigt olika.
 
Vems är" problemet" kan man fråga sig. Problem, å problem... kommunikationen når inte riktigt fram, så jag tror att tydlighet och gränser är ett måste, trots att det mesta kan vara känsligt. Och vi är dåliga på att lyssna på varandra och läsa av varandras kroppspråk. Kanske ingen lösning, men en tanke.
 
 
Imorgon ska jag upp till syster, Mor har gjort tårta så vi tar med en bit och hoppas hon mår bättre imorgon. Idag opererade de in en ny shunt.
 
 
En annan ovesäntlighet... det är jäkligt varmt i lägenhet. Svårt att vädra då fönsterna är fyllda till bredden av blommor som kan frysa. suck och god natt alla nattsuddare... hehe 
 
 
Kärlek i varje steg – frid och tillit till ditt inre, till varandra ... <3
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0