Yoginiseva

Egentligen ska man väl inte titta bakåt, men kanske för att summera ett å annat, kanske ändå kan vara bra.

2017 var och är ju ännu inte slut, men ett händelserikt år.

 

Jag började året med att bli flyttad till en annan avdelning på jobbet. Trots att jag var rädd för att stressen som jag upplevde fanns i gruppen och på platsen.

Jag fick pga detta en hel del huvudvärk och migränen kom som ett brev på "posten" och det är ju inte underligt då man inte blir respekterad och att ingen lyssnar trots att jag försökte göra mig hörd.

Pratade med facket som tyvärr inte kunde göra så mkt.

 

Sommaren (den kalla) kom och jag kände mer och mer att arbets situationen tog knäcken på mig. Att arbeta i en dålig arbetsmiljö under flera år och då förhållanden alldrig bli bättre utan snarare sämre,

Varför tror jag själv att detta skedde. Jag upplever att då jag operareda axeln för andra ggn blev det en situation på jobbet då jag kom tillbaka och ord stod mot ord. Trots att jag försökte förklara så blev det lixom bara sämre och en del i kollge gruppen tog naturligtvis ställning åt andra hållet. Samt att ingen egentligen vågar säga ifrån, man är sig själv närmast.

 

Då gick även mitt barnbarn på förskolan t.om Juni ut. När då en kollega gick över gränsen och gjorde mot min familj det jag hoppas alla oskyldiga ska slippa vara med om, då rann min bägare över kanten. Min arbetsplats var en bakterihärd av olustighet. Då sa jag upp mig, vilket var första ggn i mitt liv som jag behövt göra. Vi sa även upp mitt barnbarns plats pga det kränkade handlandet och senare även felaktiga förfarandet som riktades mot familjen.

 

Tack och lov finns det några kollegor som faktiskt både stöttat och är fortfarande är härliga vänner.

 

Jag bestämde mig då, att min kommun var för liten och trångsynt för mig och min familj. Jag bestämde att inte bo kvar en vinter till där.

När jag tagit det beslutet kändes det med ens lättar. Inget hade ju förändrats ännu, men kändes ändå som ett viktigt beslut.

 

Sen tror jag på Universums kraft, och tycker allt egentligen har pekat åt det håll jag nu valde.

Jag blev ju avständ från A-kassan under tre månader och har ännu inte kunnat få ngn ersättning, men hoppet är ju att jag snart ska få ersättning trots att jag sa upp min anställning för att jag mådde dåligt.

 

Iaf så sökte jag ett extra jobb en dag i veckan för att få in lite inkomst, så jag plockade godis och naturgodis på Coop varje fredag. Jobbet isig var ju för tungt för mina axlar, men målsättningen var ju att det skulle vara tillfälligt och jag jobbade varje fredag från juli t.om sista nov. Jag blev erbjuden en fast anställning men då hade jag fått erbjudande om lägenhet, som vi tackat ja till så därför tackade jag Nej till mitt extra jobb.

 

Under denna höst har jag fått världens finaste gåva, Jag har fått vara med mitt barnbarn 4 dagar i veckan då son och sonhustru har jobbat och arbetsträna. Att få vara med den finaste personen i mitt liv, lära henne en massa saker, uppleva hennes upptäckarglädje, få lära sig saker från henne och vara ute och leka, utforska naturen, små djuren och alla lekar man kan tänka sig hitta på som två åring :-)

Att måla tavlor, kasta stenar i vattnet, plocka bär, mysa i stugan och ja allt roligt man kan tänka sig. 
Vi har verkligen njutit denna höst min guldklimp och jag.

Och med min egen erfarenhet från barnskötaryrket, rå om ett barn och se henne lyfta och utvecklas...En fantastisk gåva har ödet/Universum gett mig och mitt barnbarn.

 

 

Vi fick så en lägenhet. Vi tackade ja trots att vi inte sett lägenheten, men den låg där vi önskade bo.

En månad innan flytten var vi och tittade på den och den är inte stor, men det ska nog fungera under en tid iaf. Vi hoppas och önskar ju att utbildning och jobb även ska komma vår väg.

 

Så efter en fruktansvärt TUNG flytt som höll på i flera dagar och många resor och som fortfarande inte är riktigt klar så är vi så på plats.

Fruktansvärt dåligt med förvaring, så jag har köpt mig två garderober, en stor skänk att ha i mitt vardagsrum.

En av garderoberna var lite för hög, så jag och mest sonen kapade den så vi kunde ställa den upp, vilket är en fördel om man vill fylla den med kläder.

 

Nu väntar vi på årets avslut, Jul och Nyår och hoppas på en underbar och fint nytt 2018

Där vi alla blir respekterade som de individer vi är och utifrån den erfarenhet vi fått. Och inte dömmas av personer som tror sig veta ngt de inte har en aning om och som tror sig vara förmer än andra... men karma är ju Vad man ger åt andra får man såsmåningom tillbaka, så fungerar det. Om inte NU så var så säker, det kommer.