Det var då det...

Igår Lördag var det så dags att ta sig an fönstrena inför kommande vinter och även kommande flytt. Snart blir det för kallt och då kan jag ju inte ta utsidan längre. Jag gjorde 8 fönster igår och har två kvar, och tre inne, men dom kan jag ta eftersom. Viktigast var att hinna ta utsidan. Men vi har så kallade fönsterspröjs som sitter på utsidan av fönstret, och dessa börjar bli lite till åren, gamla och lite svåra att ta lös och få fast igen. Detta tar en del tid då man ska putsa. Visst är det fint, men rätt obekvämt.

För att visa er som just nu kliar er i huvudet, så ser det ut ungefär så här.


 

Jag hann även med att byta gardiner i köket och tvätta lite tvätt igår oxå. Gubben tog bort lite gamla buskar och körde iväg med dessa i skottkärran. Samt att vi pratade igenom våra planer ang kaklet som jag skrev om sist. Kändes bra att hamna på samma sida igen, trots att jag får acceptera att det blir grått och inte sand färgat i badrummet. Men gubben bedyrade att den grå färgen skulle vara relativt ljus. Så då är det väl bara att vänta å se nu då. Tror säkert det blir fint det oxå.

Jag har däremot ont i magen idag av två olika anledningar. För det första så lyxade vi igår efter all höststädande och köpte kycklingrulle gjord på pizzadeg och gubben tog pizza. Men jag får nog inse att det är mat jag måste sluta helt med, dessa pizzadegar. Min mage är svullen, öm och fick vara upp två ggr inat på toa. Stör sömnen och mår dåligt. Min andra magont är över att imorse då jag skulle kolla bilderna i kameran, hittar jag den inte!!! Hjälp. Kameran ägs av gubben och är en dyr pjäs. Jag tog den med i torsdags och skulle fota barnen för att dokumentera då vi yogade... och nu hittar jag inte igen den. Har hjärtklappning och känner mig som en idiot. HUR är det möjligt att glömma en så dyr kamera? Jag tyckte ju att jag var så noga??? så vart satte jag den? Mitt enda hopp är att vaktmästaren sa att de skulle moppa efter mig i torsdags, OM dom hittade den och tagit hand om den?

Jag har letat i min ryggsäck och i den påse jag hade med dit, men ingen kamera. Jag är just nu så förtvivlat arg på mig själv att jag mår illa. Gubben kommer att bli vansinnig då han får veta detta slarv. Jag fattar inte, går inte in att jag faktiskt måste ha glömt den? Otroligt. Kan man hänga sig för en sån här sak?

Så, jag skyndade mig att skicka ett sms till vaktamästaren och nyss ringde han, han hade hittat min kamera, JIPPI. Så idag vid 13.00 kan jag hämta den =) Suveränt. men vilken pärs att ha den borta. Nu känns det bättre.

Idag vaknade jag redan 07.30 och vi såg filmen Crouching tiger, hidden dragon som inte slutade förrän 00.55 men jag var så trött att jag missade slutet. Suck, det kan ha varit 30-40 min kvar, men jag slocknade. Då hade även gubben slocknat. Vi skulle nämligen se sista timmen i sängen, hmmm...gick ju inge bra.
Tidigare på kvällen såg jag även filmen svinalängorna, regisserad av Pernilla August. Filmens handling är:  
Den börjar med att vi får följa Leena som på Lucia morgon får ett samtal, om att hennes mor ligger på sjukhuset och vill träffa henne. Leena som inte haft kontakt med sin mor på mkt länge vill först inte åka, men hennes man ser till att Leena, han och deras två döttrar ändå åker. Vi följer Leena med familj under Leenas tillbakablicker på den barndom hon försökt glömma så länge.

Ett nybyggt bostadsområde i Ystad fylls på 60-talet av invandrarfamiljer och låginkomsttagare. För Leena och hennes finska föräldrar är den nya lägenheten höjden av lyx: tre rum, balkong, parkett. Av kommunen får kvarteret snart namnet Svinalängorna. Leena, hennes syskon och vänner kastas i skrämmande ryck mellan perioder av skenbar ordning och fullkomligt kaos, och när boken är slut har vi tagit del av en skakande berättelse om klassamhälle och barns utsatthet och överlevnadskraft. Leena försöker tappert skydda sig själv och sin bror medan föräldrarna super sig till apstadiet.

Filmen var bra, men man behöver nog var i rätt sinnes stämmning om man ska orka se den. Gubben tyckte den var långtråkig och inget att se på. Så han roade sig med att sitta framför datorn istället =)
Jag tror att såna här filmer antingen kastar en tillbaka till en egen inte alltför olik barndom, eller så kanske den påminner om hur det är i nuet. Kan vara både obehagligt och jobbigt om man har såna problem som tas upp i filmen. Jag tror många lever bakom en fasad, och man hoppas den kommer att hålla livet ut. Vi ska vara så perfekta som människor och vi ska ha alla dessa statusprylar, kanske för att kompensera en tråkig barndom.

Vi är helt enkelt rädda att bli dömda eller bedömda av andra. Vi har vuxit upp, iaf många 60 talister med att vara så där otroligt duktiga då våra föräldrar kanske inte klarade av det. Vi kanske tog på oss rollen som duktig redan som ganska liten... Jag tror många har sviter från det glada 60 talet, vi barn som då föddes. Men det är ju naturligtvis bara min teori.

En 60-talist kan inte gå någonstans utan att bli överfallen av minnen. Vi kommer att minnas kapten Zoom eller  Ville,  Valle ochViktor i 70-talets kommunist-TV. )- tre showartister som i två teveserier lärde barnen att ifrågasätta och att "centralbyråkrat" betyder "ungefär detsamma som knöl".


När Viktor frågar "varför?" svarar Ville "därför". Viktor replikerar:

Man har rätt att fråga varför
Man har också rätt att få ett svar
för annars är det ingen mening med att fråga




Dessutom är vi alla ogifta, gifta, omgifta och skilda och har barn med kanske  minst ett par olika personer så när vi gått igenom alla relationer är vi alla släkt på något sätt eller har åtminstone barn i samma skola. Dessutom har 60-talister på sig mössa utomhus inte inomhus!

1966 introducerades det som verkligen sänkte debutåldern för alkohol, ibland ner till låg- och mellanstadiet, var mellanölet (klass IIb) Det såldes i livsmedelsaffärer, innan 1972 utan någon åldersgräns alls. När det till slut förbjöds 1977 hade många blivit alkoholiserade, en del i riktigt unga år.

” Det enda positiva med den missbrukskatastrof som mellanölet förde med sig var att vi då också förstod hur starkt beroendeframkallande alkohol är. Och hur lätt exempelvis en ung människa blir missbrukare.” Citat hämtat på www.capiomaria.se

 

Narkotikamissbruket hade kommit för att stanna. En socialarbetare som arbetade på 60-talet berättade att många beslutsfattare såg narkotikan som en ungdomsfluga som nog skulle gå över.

 

På 60- och 70-talet förekom det å andra sidan även ibland ansvarslös övermedicinering som knappast hade varit tillåten idag. Kanske är det inte så konstigt att ytterligheterna möttes under ett decennium där politisk konfrontation och viljan att göra rent hus med allt gammalt låg i tiden.

 

Svensken dricker idag i snitt mer än på mycket länge. Uppskattningsvis fick han eller hon i sig 10,8 liter ren alkohol 2004 vilket motsvarar 27 liter 40-procentig starksprit (Källa: CAN 2004).



James Dean dog för över 50 år sedan, blott 24 år gammal, och ända är han ständigt aktuell. Det kallar jag att göra avtryck. Finns så sjukt mycket snygga bilder på den här karln, Men kanske för att han är otroligt snygg =)




Marilyn Monroe ( hennes mormors efternamn) men döpt till Norma jean Baker föddes 1 juni 1926 men dog samma år som jag föddes 1962 den 5 augusti. Amerikansk skådespelare, sångerska och fotomodell. Hon dog i sömnen och dödsfallet sägs vara knutet till familjen Kennedy, efter en kärleksaffär med Marilyn. Men exakt svar vet man väl inte?



Norma Jean Baker 1945


Nu lite nytta!

Ljus, värme, Kram & Tjingeling


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0