My news this week

Idag torsdag hade vi ett avslutningsfika för ett av våra barn samt hans Mor å vår kollega som flyttar från Arjeplog.
Det blev glass till barnen och vi fröknar fikade det kollegan L bakat, gott! Vi gav en ripa från glasbutiken åt vår flyttande kollega med ett kort från oss. Vi fick en julblomma samt en chokladask "merci" av barn å kollega =)
 
Så dagen har varit mysig. Vi hade även after work idag, vi blev tre =D Men hade enormt trevligt, det är verkligen roligt och stimulerande att lära känna varandra mer och efter arbetstid. Idag åt jag lax pippelotte =) hette det inte riktigt men ngt sånt. breserad lax, wok grönsaker, stekt potatis och sås, jättegott var det. Verona har blivit mitt favoritställe här i Arjeplog, då jag ska ut å äta.
 
Övrigt fick jag bra feedback på yogan i tisdags och eleverna återkommer nästa vecka. Kul.
 
Nu är det hög tid att börja tänka på julklappar... Men om jag verkligen skulle vilja önska mig något skulle jag önska mig en skoter =D Jag har inte råd att köpa en själv, men önskar att jag skulle ha råd en vacker dag. Jag vet oxå att en skoter är ngt man kör med en kort tid under året, men det är jäkligt trevligt att göra det.
 
Bjuder på en vacker bild av sambon på jobb... inte så dumt jobb han har.
 
 
Inte så dumt med såna här upplevelser. Så jag önskar mig en skoter...
 
Ute är träden vackra, frostiga och vita och en temperatur på -8 grader. Börjar kännas kyligt då jag cyklar.
idag föll det lite snö, sakta singlar snöflingorna fjunigt ner till marken.
 
Svärfar var förbi och surrade över en kopp kaffe, ville höra om Ikea varit lyckat.
 
Ikväll blir det att titta på Revenge =D
 
 
Bjuder på ett recept jag hittat som jag kan rekkomendera.
 
Goji bröd

50 g smör
100 g blandade nötter, t ex hasselnötter
och mandel
4 dl hela linfrön
1 dl sesamfrön
1 dl torkade gojibär
50 g kruskakli
2 tsk bakpulver
1 1/2 msk malda brödkryddor
1 dl crème fraiche
250 g keso
6 ägg
2 msk solrosfrön


Gör så här:
1. Sätt ugnen på 175 grader. Smält smöret. Hacka nötterna grovt.
2. Blanda alla ingredienser utom solrosfrön i en skål och häll över blandningen i en smord brödform.
3. Strö över solrosfrön och grädda brödet i nedre delen av ugnen i ca 1 timme.
4. Låt brödet svalna och sen är det bara till att njuta!
 
 
Tänkvärt idag...
"Den högsta lyckan i livet är förvissningen om att vara älskad för sin egen skull, eller rättare: att vara älskad trots en själv." (Victor Hugo)
 
 
Ett stort grattis till min systerson som fyller år idag och ett stort grattis till andra systersonen med flickvän som blivit föräldrar igår, till en liten Lion...hipp hipp hurra för er alla! Varma kramar.
 
En helt annan Lion...på engelska
 
 
och ett ytterligare hopp till en annan sötnos...
 
 
 
 
 
Kärlek i varje steg – frid och tillit till ditt inre och till varandra...kram

Ikea samt yogakurs

I Lördags var jag på IKEA. Vi åkte med kommunal, buss från Arjeplog kl 06.00 på morgonen. Jag steg upp 10 i 5 för jag var orolig att jag skulle försova mig. dvs sov rätt dåligt under natten. Men 5.45 blev jag upplockad av min kollega och vi klev på bussen.
Vi kom fram efter 4.45 körtid (38 mil) redo för shopping =) Jag hade en lista med mig, så jag inte skulle sväva iväg allt för mkt. Det blev ett nytt sideboard till vår hall, svart
Det blev kanonfin i hallen.
Sen blev det lite möbler till sonen och hans nya lägenhet, det får bli julklappar. Å lite annat. Hittade även en skärmvägg som jag vill ha i yoga/massage rummet.
 
Kom hem från Ikea med bussen 21.30 på kvällen. puh, vilken dag.
 
Söndag var en vilo dag, såg film och bara slappade. Kände mig trött i hela kroppen och även lite huvudvärk, kan man bli bakis av shopping??
 
Måndag; jobbade och hade yoga på kvällen, idag testade jag en 11 min meditation med mina kollegor, gick super bra och dom kände sig nöjda efteråt.
 
Tisdag; Idag jobbat, vi hade planering på e.m då vi inte hann igår.
 
Ikväll hade jag min första yoga prova på i mitt yogarum. Tre st kom och provade yogan. Det kändes kanon fint.
Jag hoppas verkligen att det blir tre-fyra till nästa vecka, å vecka efter det. =D
 
Känner mig glad men trött. Nu sovdagzzzzzzzzzzz
 
 
Kärlek i varje steg – frid och tillit till ditt inre och till varandra...kram

Blogg up or down?

Min bloggstatestik har dalat, men inser att det antagligen inte är så många som hittar igen mig. Å varför skulle de hitta hit? Thats the big question.
 
Vad skriver jag som kan intressera? Jag skriver ju mest om mig och mina upplevelser, min vardag, min yoga, lite hälsa, små tips jag gärna delar med mig och ett å annat recept.
 
Troligen är det så att jag egentligen borde katalogisera lite. Yoga för sig, recept för sig och annat smått å gott för sig. Nu är jag inte så bra på detta, så då måste jag hitta en vän som kan styra upp mina rubriker... någon som känner sig manad?
 
Det stora kruxet är antagligen att jag från start inte gjort detta, så det skulle ju krävas 2-3 dagar att bara sitta och sortera allt som finns i min blogg.
 
Om det är första ggn just du som läser är här, så kan jag erkänna att det finns gobitar i min blogg, men vilka dom är, blir svårare att berätta. För just du är ju unik och just jag vet inte vad just du vill läsa. =D enkel matte.
 
Idag är det äntligen fredag, vilket jag erkänner är nog den roligaste dagen på veckan. Jag har rörelse med 5 åringar och sen äter jag lunch på avd för att hjälpa till under denna, så kollegorna oxå hinner ha rast. sen är det massage för kollegorna.
Min friskvårdstjänst tar slut efter nyår, vilket känns tråkigt. Men så är det, inga pengar hos kommunen för att hålla personal på benen. Lustiga är att det kostar mer att ha sjuk personal än att hålla friskvård. Men det sticker i ögat någonstans så då släpper man friskvården. Egentligen kan jag personligen tycka att man borde öka på den till en heltidstjänst och låta fler av kommunens personal få tillgång till tjänsten, tror det finns ett stort behov.
 
Näpp, nu dags att cykla till jobbet. Det är glashalt ute, men det går bättre att cykla med vinterdäck än att gå å halka sig fram.
 
 
 
 Kärlek i varje steg – frid och tillit till ditt inre och till varandra...kram

Helgen å ett Xbox

Igår skrev jag ett ganska långt inlägg, datorn hakade upp sig då jag närmademig slutet och vips så försvann hela mitt inlägg. Glad i hågen…  tänkte jag då, så bra. Då kan jag skriva om alltihopa imorgon, så har jag ngt att skriva om även då… ironi.

 

Jag blev inte glad alls, men får ändå skriva om allt igen. Suck!

 

Xbox- I hate!

Min kära sambo tyckte att vi (han) skulle köpa sig ett Xbox i julklapp, den kom dock redan förra veckan i fredags. Och självklart slog han in den så tomten kan ge honom det i julklapp, hehe, njä (mer ironi). Nä, han kopplade givetvis in Xboxet i Tvn i vardagsrummet. Där vi lixom brukar se Tv å film.


Å vad sker då när man vill se Tv, hm…givetvis blir det ju sura miner. För visst förstår jag att man vill spela färdigt om man påbörjat ett spel. Men ack så trist om det ska spelas på TVn man vill titta på. Då blir jag hänvisad till sovrummet, å ligga i sängen å titta. Hur kul är det från 19.30 på kvällen eller tidigare? Det knepiga med spelen är ju att dom sällan spelas klart utan man spelar nivå för nivå, och då känns det säkert som om man hela tiden behöver spela mera.


Hur kul på en skala är såna här spel i en relation. Det är ju inga direkta potenshöjande spel, där man längtar efter närhet till sin sambo. Nä, det är ju skjuta och jakt och mörda mm Det primitiva som fortfarande finns nedärvt trots många miljoner år på jorden.


Jag trodde i min enfald att då sonen flyttade hemifrån, att jag skulle vara förskonade från dessa spel. Men…sambon är ju en ”ung” man på 51 så icke.

Jag kom hem ifrån Luleå i söndags. Körde hem med mer eller mindre migrän (dock inte min värsta) Men huvudvärk i hela ansiktet så det kändes som om käkarna skulle lossna, vid varje möte var jag tvungen att försöka hålla ögonen på sidan av vägen. Det kändes som knivar i huvudet vid varje ljusmötes hela vägen hem. Men tack och lov var det ändå inte så himla många bilar efter vägen.


Helgen: Landade i Luleå vid 17.00 och jag åt middag hos sonen å hade med mig röding som svärfar bjöd på. Jag hade under vägen stannat hos frissan och klippte håret, hon tog minst 1,5 dm, inte cm. Behovet av klippning fanns dock. Hon klippte upp luggen på ena sidan och gav mig lite färg. Jag bad om ngt häftigt, men det blev rött. Som knappast syntes, suck! Ja, lite förändring blev det då.


På torsdagskväll efter middagen gick vi ner till Mor, där spelade vi yatzy och hade trevligt. Gick tillbaka till sonen vid 21.30 och satt där och pratade en stund innan jag bäddade bäddsoffan.


Fredag åkte jag och sonen till kallax och hämtade syster som kom och överraskade med ett besök. Ingen visste nåt så alla blev klart chockade och förvånade över hennes påhitt. Vi körde till Mor och hon blev otroligt glad. Sen åkte jag och son för att handla kläder och hämta hans sambo M. Vi hittade byxor åt sonen, kjol och skjorta åt svärdottern. Åt en hamburgare på stan och körde hem till sonen och duschade och fixade till oss. Vid 18.00 gick vi ner till Mor där vi skulle sammanstråla.


Jag lånade svärdotters kamera, men tyvärr verkar den inte helt ok. Så alla bilder jag tog blev inte. Synd. Iaf for vi så 8 st mot Western Farm. Där åt vi julbord, såg en show på 1,5 timme och sen lite pub. Är glad att alla kunde följa som vi bestämt. Svårt med systers sjukdom att veta dagsform, samma med systerdotter. Men det gick bra och jag tror alla var relativt nöjda iaf. Kan vara svårt att riktigt få veta av son vad han känner. Men jag gjorde mitt bästa, å jag vet inte mer vad jag kunde gjort? Tror han vet att jag försökte, dock.

 

foto från showen
 


Lördag, jag åkte med syster Å och son/svärdotter till stan. Skulle på specsavers och kolla syn och välja nya bågar. Tog ett par som syster och expediten rekommenderade, sonen var dock tveksammare. Så då får jag väl se om det blir bra eller dåligt?

De nya bågarna... =D

 

Sen åkte vi till Willys och handlade lite och vidare till syster E och då åts det tårta. Jag köpte henne en flees tröja/jacka. jättefin. Hon såg glad ut.

 


Efter tårtkalas och möte med släkten åkte vi så till sonen, syster Å åkte till Mor. Vi gjorde fisksoppa och detta uppskattades. Sen lämnade jag ”barnen” hemma och gick ner till Mor för att umgås lite. Där var systrarna tre, systerdotter och Mor. Vi tog en yatzy och under spelet kom även systerson med sambo. Så det blev fullt hus.


Gick hem till sonen å svärdotter och vi pratade lite, förde över lite bilder på min dator och la oss runt 24.00 och då var jag riktigt trött.


Vaknade så på söndagen med sprängande huvudvärk, så jag blev liggandes i säng fram till 10.00 bäddade soffan, packade väskan å sen åkte vi en sväng å handlade med ett mkt dåligt huvud. Men jag åkte från Luleå runt 14.30 och kom hem 17.45 så totalt slut i huvud och kropp.


Måndag var jag åter på jobbet och vi hade en ½ utbildningsdag, åt lunch med kollegorna på matstället (suck) och vi var tillbaka 12.45 på förskolan.


Tisdag; cyklade till jobbet idag, dagen har rullat på som vanligt. Har varit och hängt upp lite lappar/flyers för yoga. Får väl se om det nappar eller om det får vänta till nästa säsong.

Nu dags att brottas med sambo om fjärrkontroll…

 

Kärlek i varje steg – frid och tillit till ditt inre och till varandra...kram

 


ohh boy

Tänk att den låten av miss Li fastnade i huvudet sen jag hörde den på så mkt bättre... hmmm.
 
Luleå, idag ska jag göra Luleå osäker, en hel del händer... men här avslöjas inget. Son å syster ska ju bli lite firade i dag fredag. För båda fyller år denna vecka.
 
Jag har köpt en oljerock åt sonen, å den är han mkt förtjust i. Roligt att både se och höra glädjen. Bara att hoppas att syster gillar sin present. Men detta får jag veta imorgon, dock.
 
Ikväll är det ju ut och äta julbord, i Boden på WF. Ska bli både roligt och spännande. Hör dock hur Mor försäjer sig lite, men hoppas att Robert inte fattar allt han hör =) För det ska ju bli en överraskning åt honom. Kära Syster vet ju, för att jag var ju tvungen att förbereda henne på detta, så hon får känna efter om hon orkar, vilket jag verkligen hoppas. Å följer syster så följer min älskade systerdotter oxå med. Så jag nyper tummarna att både kommer.
 
Under fredag kommer ju ett och annat att ske, lite schopping och sånt får vi roa oss med. Sonen behövde visst nya byxor, pust. Men han fick ju present pengar då han fyllde år, så vi får väl leta upp ett par till honom.
 
Jag hade ju skickat efter lite grejjer, tyvärr hann det inte komma i tid, vilket är typiskt. Efterklok kan man alltid vara, hade varit läge å ta express på den leveransen.
 
Övrigt pratade jag med chefen igår, så jag hoppas ju att få stanna kvar och att det blir bra efter nyår. Alla har ju fått löneökning, och många var glada. själv fick jag ett litet bidrag dock minst ökning, min lön är fortfarande den lägsta på jobbet. Men...jag får ju en lön iaf, bättre än att gå hemma å dröna. Önskar väl dock att jag kommet över 20 strecket någon gång. Suck!
 
Men det är ganska underligt med löner och lönesättningar. Men självklart ska väl dom som utbildat sig mest ha mest i lönepåsen. Dock är det väl inte alltid så att man gör mest bara för det. Jag är ju utbildad, dock inte till förskollärare, men har pedagogisk utbildning både inom hälsa och som vårdbiträde samt att jag är förälder åt ett barn som krävt att jag fått lära mig en hel del pedagogik för att få vardagen att gå ihop. Det sista har jag inget papper på och i dagens samhälle är det det som står på pappret som gäller.
 
Sonen har ännu inte fått någon sysselsättning, så trots att jag var med på AFdär jag tydligt poängterade vikten av snabb sysselsättning och att han ska få hjälp av SISU så händer det NOLL. Är ganska trött på detta att han måste gå sysslolös, som gör honom apatisk och depprimerad vad det lider. Det blir många andra oxå, när man går arbetslös, men med ett funktionshinder tar det kortare tid att bli nedbryten.
 
Näpp, nu har jag inte tid!
 
Ska ladda batterierna och köra igång med dagens projekt.
 
 
Imorgon Lördag fyller syster E unga 62 år. Hipp hurra och önskar henne många år till i livet.
 
 
 
 
Kärlek i varje steg – frid och tillit till ditt inre och till varandra...kram
 
 

A angel

 
Iám your angel, med celine dion
 
Är jätte bra.
 
Är dålig på detta med länkar, hoppas det funkar ändå
 
http://www.youtube.com/watch?v=8W44Ndo0mm4
 
 
 
 

likt andra måndagar, men inte

ROBERT fyller ju år!!!
 
Idag var det 0 gradigt på morgonen, cyckeln for hit och dit och det var inte helt lätt att ta sig fram.
Kom 5 min sent tack vara det.
 
Idag blev det ingen rörelse, då en kollega var sjuk. Så jag var i barngruppen idag, men vi hade ganska lungt. Hade massage på e.m och yogan gick bra. Ännu en kollega som dök upp, jätteroligt.
 
Synd att inte kommunen har råd med hälsan efter jul, min hälsodel blir indragen. Vilket känns mkt trist, nu när det äntligen börjar förändras. Men de som kommer "till" är de nyanställda på jobbet. Det är synd att de som jobbat längst inte kommer, då yogan är så bevisligt bra. Men man kan inte frälsa någon som inte vill och som bestämt sig för att det nog inte är för "mig"
 
Jag ringde sonen vid lunch, å sjöng för honom. ringde igen då jag kommit hem å sjöng igen =D Tror han blev läss, hehe. Men han var så glad att så många av släkten dök upp, hördes på rösten. Han hade nog hoppats på Mormor, men inte vågat tro ngt om resten. Det värmde mitt hjärta att de tog sig tid å åkte å grattade honom. Tur att hans mormor bakat åt honom.
 
Vi åt soppa idag, räksoppa, vart gott. Fick duga iaf idag, när jag jobbat sent. Pratade med Mor i telefon, roligt att höra att hon och syster går i klädtankar ang fredag. känns så himla hoppfullt. Jag hoppas eventuella röntgen besked är positiva, är dom negativa så hoppas jag att inga svar kommer denna vecka. Vi behöver få umgås, utan att sjukdommen tar det ifrån oss, när vi inget kan förändra. Vi oroar oss ändå hela tiden. Vi behöver få lite glädje tillsammans.
 
 
NU dags att hoppa isäng och längta tills fredag. Så "thats all folks"
 
 
Kärlek i varje steg – frid och tillit till ditt inre och till varandra...kram

Födelsedag

Idag fyller han år, min fina härliga son Robert.
 
Hipp hipp Hurra för honom idag!!
 
 

Så Mycket har ju hänt

 

Tänk...

Det är nu 26 år sedan

Jag födde dig i sjukhus säng

Mitt enda, mitt första barn

Ett kärleksbarn, hipp hurra

 

Det var min första lycka

en kille som i famnen min låg

Vi blev en liten familj, detta år

ibland kantades vardagen av lycka men även en å annan tår

 

Åren gick

Allt rullade på

som i många andra familjer små

Jag gav dig en trygg uppväxt, så gott jag förmådde

Satte dig alltid i första hand

och uppväxten rådde

 

Just om din uppväxt

Pratar vi om ibland

Å du kan säga -Jag har haft en bra barndom, trots allt

Jag får då ett så varmt hjärta, det glädjer mig mest av allt

de små orden

här på jorden

 

Problem som dyker upp

har vi försökt lösa

Livet är ju inte lätt

ibland en ren pärs

Men kärleken

är hela tiden stark

trots att jag ibland var arg

 

Nu du åter har flyttat

till hemstaden och en del lycka

Idag du nästan fick hicka  

halva tjocka släkten fick du bjuda på kaffe dricka

men oj vad glad du blev

detta måste vi ha av mer

 

Aldrig ska jag sluta älska dig!

Du är mitt ljus min kille

den finaste av alla

och på dig har jag dille

 

Din Mamma/ Eva

 

 

 
Grattis på din födelsedag!
 
 
 
 
Kärlek i varje steg – frid och tillit till ditt inre och till varandra...kram

Planerar

Som jag skrev i gårdagens blogg, håller jag på att försöka ordna så att sonen får en kul upplevelse med sina släktingar i år. Lite som kompensation för i fjol. Jag är glatt överraskad att så många är positiva och vill följa =) Värmer i hjärtat.
T.om syster är sugen, om än att jag får ha i åtanke att hon inte är frisk och man får acceptera hennes dagsform. Men hoppet är stort, då hon är positiv till att följa med. Att se fram emot saker och känna att man vill göra något kul kan ju försätta berg, så universum får vara snäll och ge henne krafterna till detta.
 
Nu är vi iaf sammanlagt 7 st och det är ju TOPPEN. Sonen får givetvis inget veta, mer än att vi ska ut och äta på fredag. Har köpt lite tillbehör inför kvällen åt son och hans sambo =D så det får oxå bli en liten överraskning. Längtar till fredag.
 
Igår var jag duktig, får ju säga det själv då jag sällan får någon credit för det jag gör. Jag dammtorkade hela huset, och överallt samt skrubbade 6 garderobsdörrar som vi trodde att fläckarna inte skulle gå att få bort när dom stänkte betong på dessa. Vi rev ju upp alla golv då vi renoverade, la in golv värme och sen fylldes det på med betong över detta för att sen lägga det nya trägolv vi nu har. Men det vart som sagt stänk på garderoberna och jag har lixom inte orkat ta tag i det, men nu skrubbade jag igår, så med svamp och rakblad fick jag bort stänkfläckarna =D great!
 
Sen dammsög jag, svabbade golven, tvättade 4 maskiner tvätt, la in tvätt, städade toalett, ringde en massa samtal inför nästa fredag, lagade maten (fläskotlett/kycklingfilé, råstekt potatis, gorgonzolasås, sambon gjorde sallad, dukade och vi åt med svärfar kl.17.00 sen vispade jag grädde och bjöd på choklad/banan kaka.(som jag fryst ner efter baket förra söndag) Så jag ger mig själv en klapp på axeln =)
 
Gör en 40+10+40 dagars meditation "Wahe Guru" i 11 min varje dag. Känns otroligt bra. Finns på You tube om du vill delta.
http://www.youtube.com/watch?feature=endscreen&v=hmXhPVjTfcA&NR=1
 
 
Idag söndag ska jag planera lite för yogan och jag ska laga flygande jakob till middag idag.
 
Måndag ska jag påbörja en 4 dagars soppdiet för magen min är i kaos. Igår hade jag så vansinnigt ont i magen och har knappt fått en blund i ögonen i natt =(
Efter nästa helg får jag ta upp dieten igen, för jag vill inte äta diet mat då vi ska ut och äta julbord, inte för att jag äter ngt på det... men under helgen är det ju kalas =)
 
 
 
Kärlek i varje steg – frid och tillit till ditt inre och till varandra...kram
 
 
 

Yoga annons i Arjeplog/jul önskan

Alla borde få möjligheten att prova Yoga, Nu har du det!
 

Kundaliniyoga arbetar med och har effekt på muskler, organ och alla fysiska och psykiska funktioner.

Kundaliniyoga är en mångtusenårig yogaform som kan praktiseras av alla eftersom du gör rörelserna helt efter dina egna förutsättningar och i ditt eget tempo. Genom utmaningar av ditt sinne går du djupare in i dig själv och finner livskraft och harmoni samtidigt som stress och stelhet minskar väsentligt.


Ett yogapass består av enkla men kraftfulla rörelser, mantra, andningsteknik, vila och meditation

 

Att ta med; Liggunderlag/yogamatta, hård kudde (att sitta stadigt på) filt, ev. vattenflaska. Mjuka kläder, vi tränar barfota. Ditt goda humör och öppet sinne. Tänk på att undvika mat minst en timme före du kommer på yoga.  Måste du äta? Ta en frukt el dyl.

 

 

Start den 20 november kl. 18.00 OBS; Kom i tid!
Prova på 5 tillfälen. pris vid köp av alla 5 gånger direkt; 450 kr
(betalas i förskott)
Ordinarie pris 550 kr, Väljer du istället enstaka gång, pris 110 kr
Lokalen är liten, Anmälan ett måste så först till kvarn.

**********************************************************************************************************

 

NU har jag så lämnat ut en inbjudan till yoga. Ska jag få någon som kommer? Glädjande är att två anmält sig. Får nog sätta upp lappen på affären, å se om jag får någon mer som är intresserad.


Jag har ju länge tänkt starta upp och nu kändes det som om det var läge att prova. För att till våren sätta igång en mindre grupp för att träna ihop.


Om universum nu är med mig, så får jag åter hålla yoga klasser, vilket jag saknat. Det roliga är ju att jag på jobbet ändå fått fler som är på personalyogan vilket är extremt roligt.

 

Idag lördag ska jag iväg och handla, ska ha svärfar på middag och idag ska jag bjuda på fläskkotlett, gorgonzolasås, råstekt potatis samt en härlig färgrik sallad.

 

Och


Sen har jag slängt ut en fråga till mina nära i Luleå om att hänga med på en jul upplevelse på Western Farm. Min son fyllde 25 förra året, och i år blir han 26. Men i fjol fick han inga besök, hörde och kände hans besvikelse då vi pratade i telefonen i fjol. Hans vänner åkte på live istället för att prioritera hans fest, vilket tog honom hårt.


I år vill jag kompensera för min egen frånvaro, då jag i fjol enbart kunde bjuda hit honom över jul.


Så nu Vill jag fira hans födelsedag med något extra. Jag tycker inte att man redan i hans ålder ska behöva stålsätta sig och känna "att ingen firar mig, så jag bryr mig inte längre". Jag älskar min son över allt annat och i år vill jag att han ska få känna detta.


Min oro är väl att mina nära inte hakar på och följer med. Men min önskan är givetvis att få vara tillsammans, hitta något gemensamt att göra och en upplevelse tillsammans, den finns och har man alltid kvar. Min syster mår ju inte så bra, men jag hoppas, hoppas hon kanske orkar följa med, likaså min gamla Mor.


I min värld är iaf alla väldigt välkommna, vuxna, barn, sambosar, särbosar och alla som vill hitta en gemenskap med mig. Kanske med universums kraft att jag får med mig några.


För de singlar som finns är det ju ett ypperligt tillfälle att komma ut på ngt kul. Även singlar finns med i stora sällskap, alla är inte par och barnfamiljer som äter julbord, även företag och andra större sällskap =D


DP finns kanske om hörnet, även om dessa kanske med åren börjar bli lite luggslitna... vad vet jag?!

 

Min förhoppning är iaf en riktigt händelserik och kul kväll, annars får vi åka tillsammans jag å son med sambo.
För i år sviker jag honom INTE. Vi blir iaf fyra som jag vet åker, å hoppas ju på fler.

 

 

 

 

Kärlek i varje steg – frid och tillit till ditt inre och till varandra...kram

The weekend

Helgen närmar sig. Fredag idag och träning/rörelse med barnen och sen är det massage resten av dagen. Veckan har förflutigt ganska som vanligt.
Måndag hade jag rörelse och yoga. måndag och tisdag cyklade jag till och från jobbet, har ju nya vinterdäck =D
 
Onsdag började jag tidigare och på e.m åkte jag och kollega på en behandling hos en homepat/kotknackare och hade jag vetat att det främst var en kotknackare hade jag inte åkt på behandlingen. Men jag erkänner att jag haft ont i nacken under flera år, och att efter behandlingen var nacken mjukare.
 
Dock är det ju så med skelettet, att vi behöver sällan egentligen gå till en kotknackare för de största besvären sitter i våra muskler. Ibland kan man dock behöva lossa på låsningar. Låsningar kan ibland uppstå efter misstolkningar av ledens skyddsreflexer där muskel krampar okontrollerat och fixerar leden. Om detta kvarstår blir leden stel. En led kan bli nedsatt av en mängd olika orsaker som - stukningar som ger kvarstående ärrbildningar. -ensidiga rörelsemönster. - muskel obalans som ger hållningsfel. – inaktivitet m m
 
Om en kota hamnat i ett "fel läge"; Det är egentligen fel att säga att en kota hoppat ur sitt läge För att detta ska kunna ske krävs det ofta traumatiska skador. En kota kan vara inskränkt inom sitt rörelseomfång men i ett ytterläge. Det är då som besvär ofta uppkommer.
 
Men jag upplevde mer att hon behandlade mig som en kotknackare och gav mig healing. Visst var det skönt, men inte riktigt det jag tänkt mig.
 
Dock kom det något gott av besöket trots allt. Hon vart intresserad av yoga och trodde nog att hon visste fler som ville komma och prova på. Det kanske var det som var syftet med mitt besök. Inte alltid det man tror =D
 
 
Tänkvärt:
Universum visar dig vägen, men du måste gå den själv
 
 
Onsdagkväll blev det Zumba och torsdag cyklade jag igen. Idag fredag tar jag bilen då jag har en timme rörelse med barnen och behöver ha med en del grejjer.
 
 
Kärlek i varje steg – frid och tillit till ditt inre och till varandra...kram

The letter for me

Om man som jag funderar på detta med livet, som jag ofta gör. Och om man vill förändra något, kan man exp vis börja med att skriva ett brev till sig själv.
 
Brevet (kan du lägga upp som så här, dvs valfritt. här är några tips)
 
  • Skriv till dig själv i framtiden, idag om 1 år eller någon annan tidslängd
  • Hur ser mitt liv ut?
  • Hur står det till i mitt liv?
  • Vilka positiva saker finner du i livet?
  • Vad har hänt från idag och fram till den tidslängd du/jag valt?
  • Vilken vision har jag, önskelista, när det gäller
  • arbete
  • familj/ relationer
  • framtid
 
När tiden gått, ta fram ditt brev. Vad har egentligen hänt utifrån det du skrev? Om du inte nått din vision, skiv ett nytt brev, kanske strategier på hur du ska få den förändring du önskar.
 
 
Igår och idag är vädret grått i Arjeplog. Som även i mitt sinne. Imorgon ska jag börja med en 40 dagars meditation som jag ska göra 11 min varje morgon. Wahe guru.
 
Vi fick spök besök igår, 3 barn. ett var 6 år de andra i 10-11års åldern. knackade på och vi hade ju inget Halloween godis, å bus vill vi ju inte ha. Så dom fick 3 goda clementiner och 50 kr att köpa godis för. (en annan dag) Dom blev då glada och nöjda. Puh, för bus är vi ju lite oroliga för.
 
 
Under dagen ska jag nog baka en banan kaka. Fick bananer från jobbet, som blev över efter föräldramötet.
 
Ni får detta goda recept här. =D
 
12 bitar ( 1 bit= 180 kcal)
Banankaka
 
50 gram smör, margarin (mjölkfritt)
2 dl brun farin
1 krm salt
1 tsk vaniljsocker
1 tsk bikarbonat
2 ägg
2 msk mellanmjölk (laktosfri)
2 dl rågsikt
2 mosade bananer
75 gr grovt hackad mörk choklad (lite finare sort= godare smak)
 
Gör så här;
rör smör och brun farin mjukt och smidigt i en bunke. tillsätt salt, vaniljsocker, bikarbonat och äggulor. rör så allt blandas.
tillsätt mjölken och rågsikt. rör så att allt blandas (rör inte för mkt, då blir kakan seg)
tillsätt de mosade bananerna och chokladen.
vispa äggvitorna till hårt skum. försiktigt rör ner äggvitorna i smeten. häll upp i smord, bröad avlång sockerkaksform (1,5 l) grädda kakan i 175 grader i 45 min.
låt kakan stå kvar i sin form i några minuter. vänd sen banankakan på ett sockrat smörpapper. ät och njut.
Go tips; Godare om den får stå till sig en dag och serveras med en liten klick grädde, eller vaniljglass.
 
 
 
 Kärlek i varje steg – frid och tillit till ditt inre och till varandra...kram
 

All helgonas dystra dag

Idag den 3/11 är det dags att hedra våra nära och kära som gått i förväg upp till vår herre. Vi tänder ljus på deras gravar. Min fars grav är i Luleå, så jag hoppas att någon där går dit och tänder ett ljus.
Igår köpte jag ljus till Sambons Mor, så han går väl dit idag och tänder det, tror jag.
 
Jag har ju drömt en hel del sista tiden och drömmarna tror jag har ett budskap. Kanske dags att byta riktning? Ibland traskar man ju på i sina ullstrumpor och ser inte vart det leder, så det är väl dags att ta sig en titt nu då.
 
Som jag skrivit innan, så är jag kanske inne i en mer känslofylld period, när man inser att ens nära är på väg bort. Vad gör jag då i mitt liv för att uppnå livskvalitet? Just nu känner jag mig enbart otillräcklig. Jag försöker hinna med att vara närvarande, jag försöker att ge utifrån mitt och utifrån den jag är, men upplever väl att jag inte räcker till.
 
Pratat med min syster i södra Sverige och hon upplever något liknande. När man inte kan vara på samma plats, känner jag mig kluven, frustrerad och har det där dåliga samvetet gnagandes inu mig.
 
Livet leder en kanske på villovägar emellanåt, så det är väl dags att syna vägvalet. Livskvalitet är ju inget jag bara får till skänks, utan något jag behöver jobba för att finna.
 
Förväntningar är ju de även ett gissel. Har jag för höga förväntningar blir det sällan som jag önskade eller som jag då förväntade mig.
Samma med motsatsen. Om andra/någon annan har för högt ställda förväntningar på mig, kanske jag inte levererar det som någon förväntar sig att jag ska leverera.
Jag kan ju inte ändra någon annan än mig själv. Men förändring måste ju komma utifrån mig om vad jag då ska förändra. Ingen annan kan ju säga åt mig, du måste göra den här förändringen, annars passar du inte in här. Vill jag det? Då kanske jag gör ett försök för att tillmötesgå någon annan. Men vad händer om jag inte vill förändra just den biten av min personlighet? Kanske har jag själv inte någon vinning av det eller ser någon möjlighet att göra förändringen. Ska jag då göra "våld" på mitt jag?
 
Jag är den jag är, varken sämre eller bättre än någon annan. Jag utgår från mig själv, jag hjälper andra om jag kan, jag vill inte bruka tvång på min egen själ, för att anpassa mig. Men är det något jag kan göra, för att förändra till det bättre och jag ser en vinning i förändringen då strävar jag ditåt.
Men det innebär att jag måste se in i mig själv, ha självinsikt och vara självkritisk utan att slå på mig själv.
 
Jag försöker, lixom massor med andra människor var god och inte självisk. Däremot vill jag inte vara dumsnäll så att andra människor trampar på mig, är respektlös mot mig och nedvärderar mig och mitt sätt att vara. Ej heller förlåter jag påhopp om det sker på fientligt sätt utan grund. Är grunden för otrevligheterna att jag inte uppnått det någon förväntar sig av mig, då har kanske den personen/erna har problem att själv se in i sitt inre. Då har jag rätten att försvara mig, eller gå därifrån, lämna det bakom mig.
 
Gäller det någon typ av relation, vänskap eller tvåsamhet, föräldraskap eller dyl. Kanske det är dags att gå vidare, kanske inte meningen att relationen med den personen ska fortgå. Oavsett vilken relation det gäller, ska man inte, iaf jag/du hoppas jag inte lever i en destruktiv situation och låter någon trycka ner min/din självbild. Så oavsett om man är släkt, vän, tvåsamhet så känns det viktigt att upprätthålla en respekt för ens individ. Trots meningskiljaktigheter får det inte bli våld, varken fysiskt eller verbalt. Jag skriver verbalt då det kan såra mer än det fysiska.
 
tex. När jag blir extremt sårad, eller upprörd över hur någon behandlar mig, dvs om jag behandlas illa så försöker jag in i det längsta förstå varför. Får jag ingen vettig förklaring och jag blir så där oerhört sårad att kniven känns inut ens känslocentra, då kan jag be den personen/erna att -far åt helvete. Då är det något som brustit i mig, då är det svårt att återvända, både för mig och sannerligen för den som vred om kniven.
 
Mitt tålamod är vanligvis milslångt. Enda gångerna det inte är det, är ibland vid min mens eller där jag nu befinner mig i, känslofyllnad och oro. När energin som nu finns inuti mig går åt att klara av jobbet på bästa sätt. Att hjälpa min son på bästa sätt, finns inte så mkt energi till hushållsarbete, eller ens massage/healing åt andra, utöver arbetstid (heltidsjobb)
Jag erkänner, jag önskar att någon hjälpte mig bära lite av de bördor som just nu vilar på mina axlar. Men ingen kan ju det, så hoppet är ju att vända sig till de som står en nära, för stöd och hjälp med de som finns.
 
Allt känns som om det spricker och snart rasar allt omkring mig. Kanske behöver jag fundera på någon form av strategi... vad gör jag om det händer, så jag inte står där naken utan en enda vettig tanke till hands.
 
 
 
 
 
Kärlek i varje steg – frid och tillit till ditt inre och till varandra...kram

RSS 2.0