In April...

Veckan trillar på och nu är det redan torsdag. Veckan hitills har varit rätt full av både jobb, träning och ett å annat tråkigt besked. Jag hoppas ju verkligen att universum vet vad dom gör och ställer saker å ting i balans igen. Tyvärr är ju livet ibland en gåta, över varför vissa saker sker, även om det säkert även finns en mening med allt.

Trots semester en hel skön vecka känner jag mig redan tillbaka i en trötthet som jag blir förvånad över. Kan givetvis vara det som sker och att jag har en inre stress, men trodde iaf att jag skulle haft lite mer energi än så här.

Men när jag får tråkiga besked från olika håll så antar jag att den lilla energi jag fick på sem snabbt går år, helt enkelt.
Idag är många kollegor på jobbet borta för kurs, så halva huset är fylld av vikarier. Så då får vi se hur dagen löper på.

Jag känner mig frusen... Mor blev ju jätteförkyld då vi kom hem. Hon är trots allt nyss fyllda 80 år och klimatomställning slår nog hårdare då.
Har lovat vara hundvakt imorgon å på lördag. Vår förra granne ska iväg, så jag erbjöd mig igår på Zumban att jag kunde titta till den gamla rara vovven. Får väl hoppas att han känner igen mig fortfarande =)

Näpp gott folk, dags att cyckla till jobbet. Tog fram cyklen igår och vi har iaf bara vägar nu, även om snökullarna runtikring är höga.


Kärlek i varje steg – frid och tillit till ditt inre, tjingeling

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0