Yoginiseva

Otrohet! Så vad säger då egentligen vetenskapen om vårt morbida intresse för andras otrohetsaffärer, och varför vi ibland är otrogna trots att vi tycker att det är fel?
Länge hade de ingen aning.

Det ligger nämligen i sakens natur att folk ljuger när man pratar otrohet, så någon riktigt tillförlitlig statistik om ämnet har varit svår att få. Men när en läkare undersökte blodgruppsfördelningen hos ett stort antal människor på 40-talet upptäckte han av en slump att ungefär 10 procent av alla brittiska och amerikanska barn var frukten av en otrohetsaffär.

Av detta drog forskarna senare slutsatsen att vänstrandet måste vara en betydande, om än inofficiell, del av det mänskliga fortplantningssystemet.

 

Inom djurriket är människan mest som Snögäss, de slamporna! De ingår gärna “äktenskap” men vänstrar som om varje dag vore företagskickoff.

 

Snögås vid Marsviken, Nyköping.
Foto: Jörgen Israelsson

Och mycket talar för att människan är mest lik snögåsen.

Och det är nu det börjar bli känsligt.

För forskarna fann även att det var hanen/mannen som hade absolut mest att vinna på att vara otrogen – åtminstone ur en evolutionär synvinkel. Och det räcker tydligen med att titta på oss. Om en rymdzoolog skulle dimpa ner på jorden skulle han omedelbart konstatera att vi tillhör ett “något polygamt släkte”.

 

Detta ser han på att att mannen generellt är lite större än kvinnan. Inom djurvärlden ökar nämligen storleken på hanens harem i proportion till hur mycket större han är än honan. Och tvärtom.

 

Män ÄR rent generellt mer intresserade av att vänstra för vänstrandets skull än kvinnor. Samtidigt så finns det för varje vänstrande man en vänstrande kvinna. Deras orsaker ser bara lite annorlunda ut: kvinnor vänstrar oftare för att de är missnöjda med sitt förhållande och letar efter ny partner.

 

Jag tror nämligen de flesta av oss har varit med om en otrohetsaffär. Och varje gång vi sedan stöter på det –  vare sig det är skvaller om kändisar, eller bekanta, som en ingrediens i dramatik eller i form av dåliga vitsar på Tex Facebook – väcker det vårt intresse.

Vi skrattar, hånar och förfasas för att, som Freud påpekade, hantera något som egentligen är djupt, djupt smärtsamt.

 

Trots allt tror jag, att otrohet oavsett hur mycket vi pratar om det, hur fult det är och hur jävligt smärtsamt det kan kännas då du får reda på det. Så blir vi tydligen aldrig bättre människor... otroheten verkar stanna och vi vet att den finns men kunde vi skulle vi sky den som elden, men vi kan ändå aldrig skydda oss ifrån den.

 

En kille träffar sin föredetta, trots att det gått flera år sedan relationen dog ut blossar nya känslor upp för sitt X. Han är i en ny relation och troligen mycket förälskad och känner att relationen är bra. Men allt försvinner i ett dis, då hans X plötsligt står framför honom. Ska vi ta en fika och "catch up"? frågor hon och ler. Hans tankar börjar snurra, hur det skulle kännas att få vara tillsammans igen (sexuellt) för ngt annat vet han är ju omöjligt, han älskar ju sin flickvän. Så strax efter att kaffet är uppdrucket föreslår han ett sexuellt möte och hon är med på noterna. Efteråt åker han hem, och kysser sin fru passionerat och strax är han i säng även med henne....

 

Har du drömt om att den där snygge silverräven ska smeka din svank? Ja då har nog din partner också drömt något liknande. Och är det egentligen så farligt? eller rent av livsfarligt, vart går gränserna?

 Å

Vad är värst? Att gå med bultande åtrå för en kvinna/man på kontoret i flera år, eller ska man ta en kyss i kopieringsrummet direkt. Kanske upptäcker du att det inte var så flammande som i fantasin, och du fortsätter älska din fru/man redan samma eftermiddag? Kanske bäst att låta fantsin vara just fantasi, utan att prova på varorna och känna skuld efteråt... om man nu känner någon skuld?

 

Ja inte vet jag... men kärlek är visst inte längre så modernt, att bara hålla sig till en åt gången, verkar vara en lyx vi är få förunnade.

 

Eller kanske är människan inte gjord för ett monogamt liv? Det viktigaste är, att vi gör ett aktivt val om hur vi vill leva. För det pågår en hel del hyckleri i det här livet... Vart har respekten för varandra tagit vägen, bara undrar?

 

Jag hoppas det finns några kvar ändå som håller det monogama livets flagga högt.

 

Iaf... "Långvarig bitterhet kan påverka din hälsa och leda till hjärtbesvär och andra sjukdomar", säger ny forskning. Så för all del, bli inte bitter av sveken, gå vidare och släng ut din otrogna man/kvinna... eller gå själv.

 

Imorse hade jag utseende ångest. dvs när man tittar på sin egen spegelbild och bara hittar fel och brister, då det inre inte får en chans att synas. Utan kritiskt blänger man tillbaka på spegelbilden, butter och full av irritation, frustration och mildare form av ångest hat.

 

Ibland önskar jag att jag såg bra ut! Suck...

 

Men, nu har jag den här kroppen och den är funktionell, inte så vacker, men den kan trösta barn i famnen, vagga vissa till sömns och dansa disco med 1-5 åringar på disco dagen.

Vem bryr sig då om hur tusan jag ser ut? Idag skulle jag behövt en "bad body day" från topp till tå...sopsäck - nästa!

 

Till er alla