ny vecka-torsdag

Måndag, nä...Torsdag och kropp med knopp känns så trötta för att kliva opp.
Men glad jag blir då det bara är två dar på korta veckan kvar, jippi.

Nu jobb och massage

ber en bön att universum ska ge min son en lägenhet till den 1 sept, please =)

Idag pratar de mårdhund på radio...

Dagens upplysning; Mårdhunden kommer ursprungligen från östra Asien men blev inplanterad i den europeiska delen av Ryssland på 20 talet som viltpäls. Därifrån spred den sig tack vare sin livskraftighet vidare västerut för att komma till Finland på 60 talet. Redan för 60 år sedan sågs den första mårdhunden i Sverige vid den finska gränsen. Det är dock inte ofta vi får se några i Sverige och tvärt emot vad man trodde så har den inte lyckats sprida sig i Sverige. 

Eftersom det knappt finns några mårdhundar i Sverige vet man faktiskt inte något om hur hur den påverkar vårt ekosystem, men man kan jämföra med vad som händer i Finland och övriga Europa.


Mårdhunden har ett mycket dåligt inflytande på framför allt amfibiefaunan/(groddjur etc...) och har lett till lokal utrotning av vissa arter. Det leder i sin tur att snokarnas mat försvinner och mårdhunden konkurrerar ut snoken. Den är även ett stort problem för fågelarter som lever i våtmarker.


Mårdhunden kan även bli ett stort problem för alla bärplockare då den är smittospridare av dvärgbandmasken. Dvärgbandmasken kan smitta via bär och svamp och skulle påverka våra skogsvanor på ett ytterst tråkigt sätt. I vissa områden skulle man inte kunna äta bären och svampen utan att koka dom väl vilket skulle hindra oss från att småäta medan vi plockar.


För att jaga de mårdhundar som finns i Sverige använder man en speciell teknik. Man fångar in en mårdhund, steriliserar den och märker den med ett chip.
Mårdhunden är allätare. Den äter små gnagare, grodor, bär, frukter, spannmål, insekter, as, ägg och fåglar.


Mårdhunden är både spridare och bärare av rabies och rävskabb.

Åsikterna går som vanligt isär, då jag letar efter information om mårdhunden. En del hävdar att djuret funnits väldigt länge i Sverige och orsakar inte alls så mkt skada som de flesta påstår?? Ja, vad vet man. Hur som helst är jag emot att djur dödas, och hoppas att uppmärksamheten kanske sprider lite mer kunskap om djuret. Tror inte vi bara ska se det som ett skade djur som sprider alla möjliga sjukdommar utan att ta reda på om det verkligen är på detta viset.





Kärlek i varje steg – frid och tillit till ditt inre, tjingeling


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0