Yoginiseva

Skönt, värken har släppt från min trapezius muskel. Så jag antar att det var mer överansträngning av muskeln än ngt annat.

Jag jobbar och är väldigt trött just nu. Känns att jag inte får mitt socker. Idag var jag och handlade, oj så svårt att inte köpa ngt sött, bara ngt litet att stoppa i munnen och njuta en 30 sek...men jag stod emot.

 

Chefen var på jobbet idag, satt med oss i nya personalrummet.Hon blev aningen förvånad idag då jag sa att jag köpt en hypnos skiva mot sockerberoende. -Va! Är du sockerberoende? - Nja, men överkänslig svarade jag. -Trodde du var en sån sund person... -Hm, kan man inte vara sund då? Jag är sockerkänslig, som inte är helt lätt att bli kvitt. Men nu har jag klarat mig några dagar, men jag får givetvis "känningar" så som huvudvärk och irriterad.

 

Det handlar om hormoner i obalans, om signalsubstanser på vift och om en särskild känslighet som inte är alla förunnade. Det handlar inte om att jag/du/vi har dålig karaktär eller att du är lat och inte har försökt tillräckligt, det handlar istället om saker som händer i hjärna utan att man kan påverka det. Eller rättare sagt – utan att jag/du kan påverka det i stunden.

 

Det som känns otroligt jobbigt är att det finns socker och snabba kolhydrater inte bara i godis och chips utan i väldigt mycket av den ”vanliga” maten vi äter idag. Ändå är lösningen och botemedlet väldigt "enkelt" – att äta helt vanlig mat! Mat som är så lite förstörd som möjligt och som innehåller all den näring vi behöver. Men bara för att lösningen är enkel behöver den ju inte vara lätt – att bryta en sockeröverkänslighet/ett beroende och göra en livsstilsförändring är ofta en vandring på en krokig och slingrig väg. Ibland är det jättejobbigt och tungt och ibland är det faktiskt hänförande vackert.

 

 

Testa dig själv genom att svara på dessa s k Screeningfrågor för sockermissbruk och sockerberoende. OBS! Tänk på att "sötsaker" kan ersättas med bröd, mackor, kaffebröd, pasta, flingor och dylikt.(kolhydrater=socker)

• Har du, under senaste året, någonsin ätit mer "sötsaker" än du tänkt dig och/eller fortsatt använda "sötsaker" när du inte tänkt dig det?
• Har du, under senaste året. försummat några av dina vardagliga åtaganden på grund av att du ätit för mycket "sötsaker"?
• Har du, under senaste året, känt att du vill eller behöver ändra ditt sätt att äta eller handskas med "sötsaker"?
• Har någon, under senaste året, t ex familj eller vänner, klagat på hur mycket eller när du äter "sötsaker"?
• Har du, under senaste året, någonsin varit helt upptagen av tankar på när du skall få äta eller köpa "sötsaker"?
• Har du, under senaste året, någonsin använt "sötsaker" för att lindra känslomässigt obehag, såsom nedstämdhet, ilska eller tristess?

Med fyra eller flera positiva svar finns en stor risk att du utvecklat ett missbruk eller beroende och då är en kartläggning viktig. Kontakta mig eller någon som är ADDIS©-behörig/Socker. Se www.4mkonsult.se.

 

Ända upp till 75 procent av oss har en medfödd ärftlig känslighet   för raffinerat socker, dvs vid intag av sockerhaltig föda svänger   blodsockret kraftigt. En fjärdedel av dessa är extremt känsliga.  
För oss sockerkänsliga kan socker i alla former, raffinerat vitt mjöl   och pasta vara lika beroendeframkallande som kokain eller heroin. Börjar   man äta kan man inte sluta, kroppens krav är obevekliga. 

 

Hur påverkas man?

Sockerkänsliga kan vara både under-, normal- och överviktiga.   De kan vara matmissbrukare men behöver inte vara det.
Att vara sockerkänslig   innebär att ha ett obönhörligt sug efter fel slags mat, som i   sin tur leder till kraftiga humörsvängningar och låga energinivåer.  
Den sockerkänsliga blir något av en "Dr Jekyll och Mr Hyde".  
Ena stunden kan hon ha depressioner och/eller aggressioner, vara våldsam,   oförutsägbar, glömsk och impulsiv. Hon kan ha kort stubin, vara   virrig och ofokuserad och prata mycket och fort. Men hon kan också vända   på en sekund och visa sig kreativ, klarsynt, charmig, energisk, lekfull   och kärleksfull. En sådan person är det jobbigt både att   vara och att leva med.

 

Kombinationen av svängande blodsocker, låg halt av betaendorfin –   som bland annat styr självkänslan – och låg halt av "må-bra-hormonet"   serotonin får oss att må både fysiskt och psykiskt dåligt.  
Att i det läget orka med att hålla diet eller motionera är ofta   omöjligt.
Hurtfriska kommentarer om att ta sig i kragen och börja   motionera är grymt mot en sockerberoende. De visar bara att den som säger   det inte begriper hur det här fungerar – vilket i och för sig   är förståeligt eftersom hans/hennes egen kropp inte alls reagerar på   samma sätt .

 

 

I svåra fall av abstinens påminner symptomen om de hos en patient   med Parkinsons sjukdom, som uppkommer när kroppen har för lite dopamin.   
 
Sett mot den här bakgrunden är det inte så konstigt att "sockerråttorna"   också löper ökad risk att bli alkoholister och narkomaner. Redan   från barnsben har deras hjärna reagerat annorlunda på socker,   vilket orsakat en "ombyggnad" av hjärnans belöningsbanor.   Genvägen är väl upptrampad.

Sötsakerna är det första   steget på vägen mot tyngre droger – och de är därmed   också ofta den sista och svåraste drogen att göra sig av med.  

 

Boktips

Se även boken "Den självläkande människan" av   Susanna Ehdin och boken "Mirakelhjärnan" av Jean Carper, för   mer information om sockrets skadliga verkan.

 

Nu sovdagzzzzzzzzzzzzzzzzzz