Yoginiseva

Nu är jag hemma igen efter en tur till kusten.

 

Vi var ut och åt på södra hamn krogen i Luleå på onsdag. Jag, Mor, son och hans sambo. Det var trevligt men kostsamt. Men ibland måste man kunna unna sig ngt. Mor hade först tänkt bjuda mig på maten, men så hittade hon ett jättefint armband åt mig på stan, så då blev det ingen bjudning =)

 

Därför fick jag det fina armbandet i efterskott som födelsedags present.

 

På Torsdag städade jag sonens lägenhet, som lätt blir en sanitär olägenhet. Det fungerar inte så bra med boendestödet så jag ringde och påpekade detta åt NEP i Luleå. Chefen där skulle ta upp problemet. Hon ringde mig senare och då hade personalen kommit med olika försvar om varför det inte fungerade. Får väl se om det hjälper iaf.

 

Efter städning som tog så där 5 timmar i anspråk kom det besök till Mor, min farbror S-E med fru. Dom hade med sig fika och vi fikade och pratade ca 1,5 tim.

Därefter en shopping sväng till storheden. Vi var tillbaka vid 18.30 och då kom syster och son med flickvän över på middag. Sen ett parti Yatzy, som jag vann... jippi =)

 

Systersonen Johnny var kort förbi och försökte få till Tv:n hos Mor, gick tyvärr sådär. Han hade brått och stannade inte så länge. Tvn förblir knasig och utan att hitta rätt kanaler.

 

 

Fredag åkte vi då hemåt, sonen följde med. Vi stannade till lite kort hos Eva min vän i Sunderbyn. Fick några ute blommor av henne och sen vidare till systerdotter L. Vi satt iaf en halvtimme hos L och surrade lite. Hon hade ett möte efter vårt besök där hon hade en läxa. Hon skulle berätta varför hon egentligen var i Älvsbyn? Hon hade inte gjort sin läxa. Så jag rabblade upp några anledningar, hon sken upp och köpte dessa direkt, -bra nu har jag lite att komma med. Det är väl också vanligt då man är i sorg, låg och ur form, att se orsak och verkan. Glad om jag kunde vara till lite hjälp.

 

Ensamheten blir ju påtaglig när man förlorat någon som står en mkt nära. Man är van att ringa å berätta ngt man tänkt på eller berätta om ngt som hänt. Många gånger är det väl den där spärren man har, att inte "besvära" ngn annan. Dvs den man varit van att dela saker med, har ju gjort desamma. Ett givande och tagande i en nära relation. Nu måste man då hitta ngn eller några att kommunicera med på ett nytt sätt än vad man är van vid.

Många gånger tror jag vi alla vill ha djupare och närmare relationer, kanske är det dags att släppa in varandra på det djupare planet. Vi är ju olika, vi kan respektera olikheter och olika åsikter så varför inte kast oss ut i gemenskapen?

 

 

Sen var det Tur att Mor tagit så mkt från systers lägenhet, då fick L två av dockorna därifrån som hon ville ha. Den ena av dockorna var även hennes egen som hon missat att ta. Gott att få ge den tillbaka till henne, då hon fått dockan av sin mor. Hon valde också en annan stor docka. Känns bra att dom togs tillvara. Det är ju inte så lätt att tömma en lägenhet på alla saker som ens mamma ägt när man fortfarande är i sorg.

 

 

 

Därför tyckte jag till min Mor att hon skulle ta så mkt som möjligt av olika saker. För när man sen sitter efteråt och känner att det borde jag ju tagit, så kanske det inte finns kvar.

Visst kan det vara så att det anses som "girigt" men det var inte ur den giriga ådran som sakerna togs hand om, utan den som kände min syster vet att hon hellre velat att hennes tillbehör skulle tas tillvara än att bara skickas bort. Sen kan man givetvis inte ta allt, men iaf mycket av det som min syster samlat på sig och som hon själv tyckte om.

 

 

Min syster Å fick också några minnessaker, även hon en mindre och en större docka. Detta får Mor ha kvar hos sig till dess att syster hämtar eller om jag kan åka neråt igen. Och då ta dessa saker med sig.

 

 

Nu ska här väckas son, så han inte bara kom hit för att sova. Hörde ngt om fiske i helgen =)

 

 

 

 

 

 

Lämna inte katten i sommarstugan/på landet då du åker därifrån!

 

 

 

 

I semestertider tröttnar folk på sina katter och väljer att dumpa dem utomhus. Kattstallet i Åkeshov räddade nyligen 22 katter som lämnats att dö – och nu vädjar katthemmet om akut hjälp.
– De här katterna hade lämnats åt sitt öde. Det var bara att rycka in, säger Monica Halle vid Kattstallet.

 

Hjälp kissarna om du kan!

 

 

Just nu har Kattstallet 75 stycken katter och många har övergivits av människor som tröttnat på dem. Det har fått hemmet att uppmana folk att tänka till före ett eventuellt kattköp.

– Man köper en kattunge och tycker att den är jättesöt. Men när den blir stor eller när man ska åka på semester så dumpar man dem, säger Halle.