Varieties
Morrn på er.
Här i Arjeplog är vädret följande. Blåser och snöar och inte ngt vidare gå ut och gå väder precis.
Min tanke var ju att jag skulle ut å gå idag, men...brr, det känns inget vidare faktiskt.
Det har snöat en decimeter från igår till idag. Om det inte hade blåst, så hade det kunnat vara trevligt att gå, men inte att få all snö i ansiktet pga kastvindar som slänger snön i spiraler och i tvära kast.
Så då får det bli inneträning idag.
Min kära kisse Mango var den som väckte mig på morgon, samt min blåsa. Han skulle promt in under mitt täcke, vilket väckte mig å jag blev medveten om att det var nog läge att gå upp för att uppsöka toan. Å då jag ändå var på benen 05.30 så gav jag kissarna mat, och gick faktiskt å la mig igen.
Somnade om och vaknade så 08.00 igen av att Chanti inte tyckte att matte skulle sova mer. Trots att hon redan fått morgonmat, så gav hon sig inte. Knepigt med djur ibland. När jag så väl var uppe, ja då gick hon och la sig!
Imorgon ska vi påbörja vår stegräknar tävling på jobbet, tyvärr måste jag säga att det är inte många som deltar i år. Synd, för det är bra för sammanhållningen och så puchar man sig själv till att gå ut och röra på sig.
Som kvinna ska man hinna gå 11000 steg om dagen, det räcker med 10000 om du är över 50 tror jag det är.
Jag har funderat lite på detta med relationer. Vi vill alla ha dom, men nu tänker jag främst på förhållanden.
Det är inte helt lätt att hitta sig en matchande partner. När vi så funnit en, är det inte heller helt lätt att leva tillsammans.
Vi har i min ålder iaf en del bagage, och detta bagage är mer eller mindre ngt vi alla måste bearbeta. Kanske vi känner att, -ok, du får ta mig som jag är. Det är lätt att hamna i det försvaret. Jag tänker då inte förändra mig... men förändras gör vi oavsett vi vill eller ej, det vi måste ta ansvar över är HUR vi vill förändras, inte OM vi vill.
Om man vill ha en bra relation finns det ju en del viktiga ingredienser som kan vara bra att ha där i. Man kanske behöver ha liknande värderingar, liknande intressen, dela vissa åsikter, kommunikation och tid tillsammans är A och O. Fysisk beröring, det man brukar kalla för kel och smek, är också en viktig del. Men utan kommunikation så blir det inget kel och smek. Dessutom glider man isär. Det blir lätt vad jag brukar kalla för "internt världskrig" och man blir ensam i tvåsamheten. Så enligt vad forskningen säger, så behövs det vissa ingredienser för att lyckas.
När man hittat sin partner, är arbetet klart då? - Nej, det är då det börjar! Ett förhållande kräver ett underhållsarbete. Det finns ju ingen människa som köper en större pryl som man vill ska vara länge, till exempel en bil, utan att vårda och underhålla den, man kastar inte bara bort den direkt efter köpet. Den kan ju krångla efter några år, men man försöker laga och underhålla. Likadant är det med förhållanden - det är ju inte färdigt bara för att man sagt ja vid altaret. OM man nu kommer så långt, som till kyrkan. Idag gifter sig många, men även många förblir ogifta, som jag själv.
Har jag inte haft något frieri? Jo, men jag har aldrig riktigt velat knyta de band som ett giftemål innebär. Jag vill gärna gifta mig, men jag är ju 51 år... vem vill nu? Nu har ju de flesta redan provat på giftemålet och det har kanske kraschat. Mkt händer då man som gift går skilda vägar. Och en del har fått ta en hård smäll och drar sig för att gå dit igen.
Men varför går så många förhållanden i kras?
— Livet ramlar ju på och man tar saker för givet. Många förväntar sig att det där lyckoruset ska finnas med hela livet, man älskar personen men är inte kär, och så vidare. Kartan som var viktig då man påbörjade sin relation kanske inte stämmer längre, det finns ingen gemenskap, ingen kommunikation.
— Livet ramlar ju på och man tar saker för givet. Många förväntar sig att det där lyckoruset ska finnas med hela livet, man älskar personen men är inte kär, och så vidare. Kartan som var viktig då man påbörjade sin relation kanske inte stämmer längre, det finns ingen gemenskap, ingen kommunikation.
Men om man vill ha liv i kärleken så måste man jobba på det. Det är viktigt att se vad som är bra och inte förvänta sig att någon ska vara felfri. Många försöker ändra på varandra, men just "det där" som man försöker ta bort kanske är hela grejen och utan "det där" är det inte alls samma person längre.
Sedan kommer man ju att förändra sig eftersom ett förhållande kräver att man anpassar sig till varandra. Och det är ju det som är så häftigt med livet, att det hela tiden förändras!
Självklart finns det förhållanden som inte bör räddas, men jag tror att det kanske går att ha en bra relation under lång tid, kanske även hela livet. Det går säkert att rädda ett förhållande om båda vill det, men det kräver att båda vill jobba för det. Och sen är det ju det där med kommunikation, det är faktiskt A-O i alla relationer... Vi lever ju inte i stumfilmens värld. Börja prata, dela, fördjupa, prova sig fram.
Gräl; Grälets anatomi är inte särskilt välkänd bland forskare. En orsak till detta är naturligtvis att gräl ofta blossar upp utan förvarning, och att det därför kan vara svårt att få tillgång till inspelningar av riktiga gräl. Men fiktionen, och inte minst dramatiken, är en källa rik på konflikter.
Vi anklagar, klandrar varandra vid grälen, varför gör du si och så, varför har du inte gjort det och det?
När man blir angripen verbalt har man flera möjliga reaktioner att välja mellan. Man kan ge tillbaka med samma styrka, bli ännu aggressivare eller helt enkelt ge efter.
Men gräl gör sår i våra själar, vi behöver kommunikationen, återföreningen för att dessa sår ska läka. OM vi inte kan detta, är risken stor att vi inte står ut med vår partner to the bitter end. Vi kastar in handduken och går vidare.
En del gräl blir aldrig uppklarade, såret inuti läks aldrig.
En del människor lever med krav på att bli villkorslöst älskade och tycker att de har rätt att spela ut alla sina känslor utan hänsyn till den andre och utan eftertanke. Detta har inget med kärlek att göra utan är en barnslig attityd som till slut leder till ensamhet.
Okontrollerade vredesutbrott, sadistiska personangrepp, totalitär svartsjuka och saboterande avund är enbart destruktiva och hänsynslösa. Utsätter du din partner för sådant bör du söka hjälp.
Om du är utsatt för detta bör du se allvarligt på din situation och inse att du inte kan gräla din partner till rätta.
Om du blir utsatt för verbala uttömningar - om din partner ingjuter ångest, känslor av litenhet och maktlöshet hos dig, kränker dig, anklagar dig eller får dig ur balans - har du en besvärlig situation. Riktigt svårhanterligt kan det bli om du använder den andres provokationer som ett tillfälle att själv spy ur dig det du går och bär på.
Be healthy, keep up, and be you. Mer Kärlek i varje steg – frid och tillit till ditt inre
Kommentarer
Trackback
