Yoginiseva

Som kommande farmor :-D  till barnbarnet ser jag nu fram emot det lilla knytet oerhört och hoppas att allt kommer att gå fint.

Många nyblivna föräldrar är oroliga att deras barn ska missa så mkt om de inte sätt på förskolan så snart de är ett år. Men lugn, var hemma med ditt barn om du kan, alla kan ju inte pga ekonomi el dyl.

Men tänk så gott ditt barn kan få det om du är hemma så lääänge som möjligt.

 

Som Farmor kommer även jag att gå ner i tid för att kunna vara med mitt barnbarn. Då förfasas människor över detta engagemang, men i min ålder bryr jag mig inte så mkt i vad andra anser. Jag vill njuta av mitt barnbarn om jag får. Men pensionen då? -ja, det blir som det blir med det.

Min älskade syster fick aldrig njuta någon pension då hon gick bort i cancer innan hon hann använda någon pension. Vem vet vad som sker, inte ska jag missa ngt.

 

 

Förskolan är idag en ganska stressig plats, barngrupperna är för stora och kanske inte alltid den bästa miljön för barn eller ens arbetsmiljön för pedagogerna. Men för de barn som måste vistas på förskolan gör vi det vi kan, för är barnen nöjda så känns det bra att gå hem för dagen. Men idag ska det även vara pedagogisk dokumentation, så allt runt ikring ska ju också hinnas med.

 

Jag sov dåligt inatt och min hjärna var ganska kreativ. Under minst 4 års tid har vi funderat på vad vi ska göra på det torg vi har på förskolan. inatt ramlade massor av idéer in och jag skrev ner dom och har lämnat förslag till chef och till kollegor, kanske om en börjar att de andra också finner ny inspiration.

 

Jag hoppas att det inte dissat bara pga princip, då jag inte är förskollärare utan bara barnskötare? För visst finns det en hierarki inom detta yrke också, och den blir bara tydligare och tydligare.

 

Tillbaka till barn och dess förmåga i olika ålder.

 

I stora drag ser barnens lek ut så här under de sex första levnadsåren, även om barns utveckling inte följer något exakt mönster:

* 0–1 år: Redan från födseln tycker barn om att leka och under den första tiden är vi vuxna de bästa lekkamraterna. Att blåsa och pussa under fotsulorna, ”prutta” på magen eller låtsas bita i de små fingrarna är sådant som även de allra minsta uppskattar.

Bebisar tycker också om att härma och ta efter föräldrarnas mimik, även om det går långsamt i början. Ganska snart är barn mottagliga för tittutleken.

Att gömma ansiktet i händerna för att sedan kika fram får många småttingar att kikna av skratt. Ett barn som lärt sig sitta kan tycka om att rulla boll fram och tillbaka. Här kommer också de första lekreglerna in med turtagande: min tur din tur, samförstånd – båda är på jämställd nivå.

* 1–2 år: Barnet vill känna och klämma på allt. Mycket stoppas i munnen för att undersökas. I den här åldern är parallellekar populära. Om det sitter flera barn runt ett bord och en börjar slå med skeden i bordskivan, följer de andra gärna efter. Intresset för äldre barn ökar och de mindre anstränger sig för att göra likadant som de större. Många har stor empati förmåga och kan mata dockan eller dra vagnen precis som mamma och pappa brukar göra. Men detta behöver man inte vistas på förskola för.

* 2–3 år: Lek tillsammans/bredvid med andra blir mer vanlig. Men samspelet med kompisar är långt ifrån konfliktfritt och det kan bli en del knuffar, buffar, bitande, mm innan leken kommer igång. Barnen kan leka fantasi- och låtsaslekar. Spaden förvandlas till ett flygplan som gör loopar i luften och de har förmåga att leka berättelser och sådant de själva upplevt. Många uppskattar att leka med dockor och gosedjur. Redan i 3-årsåldern skaffar en del barn låtsaskompisar. Oftast för att låtsaskompisen har ingen motsatt vilja.

 

 

* 3–4 år: Rörelsebehovet är stort och barnen vill gärna springa, klättra i träd, balansera och jaga. De gör gärna vuxensysslor och vill hjälpa till med såväl disk som städning och matlagning. 4-åringar leker mycket rollekar. De älskar att klä ut sig och få vara prinsessor, superhjältar eller mammor och pappor. En del byter kompisar ofta medan andra skaffar sig en bästis som de nästan uteslutande leker med.

 

 

Sömn; Någonstans i 2-3-årsåldern brukar förändringen på sömnen komma. Barnet blir allt piggare på kvällen och vill inte alls gå i säng. Nattningarna börjar dra ut på tiden. Då kan funderingarna komma – borde barnet sova mindre på förskolan, eller kanske inte sova alls, sova varannan dag?

På förskolan är det stressigt, så barnen mellan 1-3 år behöver ofta få sova för att orka om de är där hela dagen.

 

Men krånglar sömnen kan man alltid finna olika lösningar. Att ha barnet sovande 30 min är lite svårt, oftast har barnen just hunnit slappna av, så ska de upp igen. Då kan det vara bättre med varannan dag istället.

 

Hur stort sömnbehov ett barn har är naturligtvis ytterst individuellt, men generellt brukar man säga att 1- till 3-åringar behöver 12–13 timmar sömn per dygn. Sover barnet 1–1,5 timmar på dagtid och ska upp vid sju behöver det somna ungefär klockan åtta på kvällen. Att då ha nattningar som drar ut till 22 är ingen större hit – allra minst dagen efter.
– Sover barnet för lite på natten blir det inte roligt på dagen. Man kan höra sig för på förskolan, och är det så att barnet inte riktigt orkar hänga med i verksamheten, har kort stubin och verkar allmänt trött kan det kanske vara läge att minska på sov pausen på dagen i syfte att komma i säng tidigare på kvällen.

 

 

Barnvakt?
Vem ska vakta barnet? Någon som har träffat barnet tillräckligt ofta för att barnet ska känna sig tryggt. För en
3-månaders bebis räcker en träff en gång i veckan för att göra barnet bekant med rösten och doften. Det är närvaro, inte biologi, som räknas.

 – De senaste åren har det predikats om hur viktigt det är att barnen får knyta an till sina föräldrar, och det är det. Men ofta blir man överbeskyddande. Jag tror att det har skapat en onödig hets att aldrig våga lämna bort sina barn till någon

Dessutom, har små barn bara kapacitet att ta in tre–fyra nära relationer. Det de behöver för att bli trygga är en stark anknytningsperson och det har de ofta i sina släktingar som mamma eller pappa och närmaste.

 

 

 – Det blir en väldigt smal spång vi balanserar på mellan idealen, det är lätt att trilla i åt det ena eller det andra hållet, och kritiken från andra småbarnsföräldrar kan vara skoningslös.

 

 

Mat/ Amning; Skadliga ämnen kan passera
Bröstmjölken är fullproppad med näring, men även skadliga ämnen passerar över till barnet. Givetvis finns det anledning att begränsa och undvika giftiga ämnen, som alkohol, nikotin och läkemedel, liksom miljögifter och bekämpningsmedel, även om det senare kan vara svårare att själv kontrollera om det finns dolt i kosten. Men fördelarna med amningen är större än nackdelarna.

 

Men banta inte under amningsperioden. Då löses de fettlösliga miljögifterna ut och halten i mjölken blir högre.
Sammantaget kan man alltså konstatera att det går att påverka bröstmjölken till det sämre – men att göra tvärtom är svårt. Den är helt enkelt redan så bra som den behöver vara.

 

 

 

 

 

 

 

 Be healthy, keep up, and be you. Mer Kärlek i varje steg – frid och tillit till ditt inre