BabyNytt - Barnskrik
Skriket det tydligaste tecknet.
Koliken börjar under de första två till fyra veckorna av barnets liv och för att nå sitt maximum vid ca 6-8 veckors ålder. Sedan minskar skrikigheten och efter 3 - 4 månaders ålder brukar den gå över. Sällan kommer koliken efter 8 veckors ålder.
Det brukar kallas för spädbarnskolik när ett i övrigt friskt spädbarn skriker intensivt, starkt och otröstligt i minst tre timmar i sträck per dygn mer än tre dagar i veckan. Oftast kommer skrikperioderna i intervaller med tydligt dygnsmönster, vanligen på eftermiddagen och på kvällen.
Barnet skriker ofta så mycket att det blir rött av ansträngning. Förutom att barnet skriker mycket kan det även verka som att barnet har ont i magen. Det kan till exempel, i samband med att det skriker, dra upp knäna mot magen eller tvärtom, spänna benen och sträcka dem rakt ut. Man kan ibland höra hur det bullrar och rör sig i magen. Barnet kan även verka ha svårt att bajsa. Men det är inte klarlagt om den här typen av besvär alltid är tecken på kolik.
Undersökning som kan göras.
Ett barn som verkar ha kolik och skriker hela tiden ska undersökas av en läkare, framför allt för att avgöra om besvären kan tyda på någon annan sjukdom. Spädbarn kan bete sig på liknande sätt om de har exempelvis öroninflammation, en infektion i magen eller urinvägarna, ett inklämt bråck eller om det är överkänsligt mot något födoämne, som till exempel komjölk.
Läkaren ställer diagnos utifrån hur man beskriver barnets besvär och efter att ha uteslutit andra sjukdomar. Det finns inget blodprov eller liknande som visar om barnet har kolik.
Barnets måltider.
Barnet bör ha så mycket som möjligt av vårtgården i munnen och läpparna ska vara utvikta. Efter att barnet tagit tag, bör hakan ligga in mot bröstet och näsan vara fri från bröstet.
Barnet ska få äta när det verkar vilja äta. För barnet är matstunden mer än mat, det är också ett sätt att vara nära och få värme och trygghet. Det är bra med lugn och ro runt måltiderna. För att barnet ska känna trygghet är det bra med nära kroppskontakt, även när man ger barnet mat i flaska kan man till exempel ta av sig tröjan, skjortan eller blusen så att barnet får känna hudkontakt.
Om barnet skriker mycket kan man försöka hjälpa det på många sätt. För att lindra det som kallas spädbarnskolik finns flera metoder, men alla metoder passar inte alla barn. Man får pröva sig fram med en metod i taget för att märka vad som verkligen har effekt.
Eftersom det inte är ovanligt att små barn skriker i perioder kan det vara bra om man först försöker förstå varför barnet skriker, så att man sedan kan prova sig fram med den metod man tror hjälper. Att barn skriker kan ha många olika orsaker.
Barn kan till exempel söka närhet och vilja bli buret, ha fått för mycket stimulans eller ha ont någonstans. Eftersom spädbarnskolik oftast förknippas med magbesvär är en metod att se till att barnet äter på ett sätt som kan lindra. Om barnet verkar ha mycket ont i magen brukar man till exempel också få rådet att prova att utesluta komjölk i sin egen mat om man ammar.
Barn brukar ta paus i ätandet när de själva känner att de behöver. En del vill också rapa, då kan man lyfta upp barnet så att det har lättare att rapa.
Felaktigt tag om bröstet. Barnet trutar med munnen och "smackar". Hakan ligger långt från bröstet.
Om barnet behöver mer närhet och vill suga mer skiljer det sig åt hur man kan göra om man ammar jämfört med om man ger barnet mat med nappflaska. Det gör inte något att amma några gånger extra eftersom barnet kan äta större mängder bröstmjölk än ersättning.
När barnet får modersmjölksersättning kan man inte trösta eller stilla sugbehovet genom att ta fram nappflaskan på samma sätt eftersom barnet då kan få i sig för mycket mat. Man får hitta andra sätt att stilla barnets behov. Man kan till exempel se till att barnet får närhet genom att ha det i famnen, gärna hud mot hud, och låta det suga på napp eller tumme, eller att man låter det suga på ens rena fingrar.
känslig mot komjölk
Om barnet får modersmjölkersättning och man misstänker att barnet är överkänsligt mot komjölk kan man också ta kontakt med BVC för att få överkänsligheten utredd av en barnläkare. Efter utredningen kan man i samråd med läkaren välja vilken modersmjölksersättning som är lämpligast. Man kan efter utredningen få komjölksfri ersättning på så kallad livsmedelsanvisning, vilket innebär att man får rabatt på ersättning från apotek.
Vad kan hjälpa?
Det allra bästa brukar vara att få vara nära. Många barn tycker om att bli burna i bärsele eller har en favoritaxel de vill hänga över. Ett bad kan ha en avslappnande effekt.
Man kan pröva att sjunga eller spela rofylld musik. En del barn blir lugnare av monotona ljud, till exempel bilmotor eller dammsugare.
Det finns speciella vetekuddar som fungerar som värmedynor efter att man värmt dem i mikrovågsugnen. En sådan kudde kan man lägga utanpå kläderna över barnets mage. Det är mycket viktigt att man håller i barnet eller är i närheten av barnet, och att man ser till att värmedynan inte är för varm. Små barn är mycket känsliga. Vetekuddar kan köpas i till exempel hälsokostaffärer. Man kan också använda något annat för att skapa värme över barnet mage, till exempel linda en yllehalsduk runt barnet.
Sluta helst röka.
Om man röker och ammar går små mängder av nikotin över till barnet genom bröstmjölken. Det kan påverka barnets tarmar och ge knip. Det bästa är att sluta röka helt.
Har man ett barn som är känsligt, som lätt påverkas av nya intryck och skriker mycket i perioder blir man som förälder uttröttad. Det kan göra att man har lättare att uppleva skriken som påfrestande och man kan bli mer stressad och orolig. Barnet märker det och skriker mer.
Barnet behöver lugn och ro och som förälder behöver man mycket stöd för att göra det möjligt. Man ska därför inte dra sig för att be vänner och släktingar om avlastning och be BVC om hjälp att få prata kring problemet.
Småbarnstiden kan vara påfrestande, så att be sina nära om hjälp ska man inte behöva skämmas över. Men idag verkar många tro att man ska vara superföräldrar.
Man har tur om man får ett barn som inte mår dåligt med magknip eller kolik mm.
Idag har jag och Nemi varit ute och gått en dryg timme. känner mig rätt trött, men fick komma till sjukgymnasten efter jobbet, tack och lov.
Be healthy, keep up, and be you. Mer Kärlek i varje steg – frid och tillit till ditt inre
