Yoginiseva

Idag är det då söndag, solen skiner och jag har varit ute och cyklat en sväng och träffat lite vänner. Vi kom in på detta att vi som är barnskötare inte längre ska få kallas pedagoger. Varför ska vi inte det, undrar jag?
Även vi har läst pedagogik.

Själv har jag läst flera olika. Kommunikation, Människors miljöer, Hälsopedagogik, Pedagogiskt ledarskap

Och så läste jag som ung: 

·     Barns utveckling och behov

·     Barns rättigheter i familjen och samhället

·     Barns sjukdomar och olycksfall

·     Lek, skapande kultur för barn

 

Men idag får man visst inte bli kallad pedagog, trots att man läst pedagogik. Det ordet är numera ringmärkt till förskollärarna för deras status ska växa.

Vi Barnskötare har tappat vårt värde inom förskolans väggar, oavsett erfarenheter och utbildning. Ändå påstår professorer, psykologer, småbarnspedagoger mfl att det inte är lärandet i sig som är viktigast för våra 1-3 åringar. Men det är nu så bestämt, genom skollagen LPÖ-98 så då kör vi på detta.

 

Har hämtat lite info, från de lärda. För vad vet jag? Är ju inte så kunnig inom ämnet.

 

 

 

Förskola är en del av utbildningsväsendet och vänder sig till barn mellan 1 och 5 år. Förskolans uppgift är att bedriva pedagogisk verksamhet som främjar varje barns välbefinnande samt lärande och utveckling mot vissa specifika mål, samt möjliggöra för vårdnadshavare att studera eller förvärvsarbeta. Förskolan regleras av skollagen.

"De senaste decennierna har förskolan genomgått stora förändringar. Vi är allvarligt oroade över att dessa har gjort förskolan till en sämre plats för små barn att tillbringa sina dagar på.

Små barns primära behov av närhet och kontinuitet är inte är annorlunda i dag än för trettio år sedan, slår de fast. Men när det påstås att förskolan är bra för små barns utveckling, vilar det påståendet oftast på kunskap från studier gjorda under 1980-talet. Studier som Anders Brogren själv medverkade till.

"Vi menar att de studierna inte kan användas som argument för dagens svenska förskola på grund av de stora förändringar som skett", skriver de och beskriver en utveckling där tillgänglighet och lärande betonats på bekostnad av omsorgen om barnen, vilket anses särskilt allvarligt för de yngsta som är beroende av trygga vuxenkontakter."

 Källa; Anders Brogren, professor i klinisk psykologi

 

På 1980–talet hade ingen förskoleavdelning för små barn, fler än 15 barn och tre eller fyra pedagoger. Många småbarnsavdelningar hade inte fler än 12 barn. I dag beräknas varannan svensk ettåring gå i förskolan.
– Vi har mycket stora grupper med ett- och tvååringar som har 50- och 60 timmars arbetsveckor. Det är ofta stort fokus på lärandet, men det pratas alldeles för lite om omsorg. Det är de vindarna som blåser, allt ska mätas, människor blir som apparater som ska dokumenteras och utvärderas, säger Helena Lindfors.

 

När små barns anknytningar till nära vuxna bryts för att personal flyttas eller man byter grupper kan det vara direkt skadligt, hävdar Helena Lindfors.
– Det är en sådan oerhörd stress för små barn. Vid stress utsöndras hormonet kortisol som fräter på hjärnans nervceller.

Själv är Helena Lindfors av åsikten att man bör tala mer om värdet av föräldrar som är hemma med barnen de första åren.
– Att vara hemma borde vara nummer ett, men i dag är förskolan nummer ett. Det har blivit en industri av det och det är inte så det ska vara.

 

Det har blivit på bekostnad av barnen som borde vara i centrum, säger Helena Lindfors, som oroar sig för framtiden. – Men skulle vi ta hänsyn till vad vi vet i dag om anknytning och behoven hos små barn, så skulle det kosta så oerhört mycket för vårt samhälle. Föräldern har satts i centrum och man menar att de måste få lov att lämna sina barn, focus är på föräldrars rätt och vi glömmer barnen.
– Konsekvenserna kan definitivt bli en skola och ett samhälle i kris, de här barnen kommer inte må bra om 10–15 år, kanske ser vi redan lite grann av det.

Källa; Helena Lindfors är förskollärare och diplomerad småbarnspedagog.

 

Det hörs från professorer, forskare, mediepersonligheter, pedagoger och för­äldrar. Krav på förändringar i förskolan för de minsta barnen duggar tätt. Nät­verk, organisationer och enskilda runt om i landet vädjar nu om mindre barn­grupper och mer omsorg på schemat.

 

 

Psykisk ohälsa bland barn uppmärksammas allt mer, även om det funnits i alla tider. Man har exempelvis upptäckt att barn har samma problem som vuxna, vilket visar sig bland annat som problem med anknytning och stress. Mår vuxna dåligt är det också risk för att barn och unga i deras närhet också gör det.

 

 

– Man kan undra varför det i samhället inte läggs mer tyngd på förskolan och dem som arbetar där. Här lägger man grunden till så mycket, bland annat känsloförståelse och empati. Det är viktigt att samhället väljer att satsa tidigt, så att man inte senare behöver undra varför problem uppstår eller varför samhället ser ut som det gör. Källa; Lena Almqvist docent och universitetslektor i psykologi.

 

Barns hjärna.

Forskning har visat att ett nyfött barns hjärna väger en fjärdedel av en vuxens. Men redan så tidigt som i tvåårsåldern väger hjärnan 90 procent av en vuxens. Det betyder att det sker en oerhörd neurologisk utveckling under människans två första levnadsår, säger Magnus Kihlbom, barnpsykiatriker.

 

Det ställer enorma krav på förskoleverksamheten. Varje litet barn måste helt enkelt ha en vuxen att knyta an till, någon som hela tiden har både kraft, tid och energi att svara på barnets kontaktsignaler. Annars är chansen mindre att barnets utveckling får förutsättning att frodas och växa. För hur kompetent en 1,5-åring än må vara, tillägger Magnus Kihlbom, går det inte att komma ifrån att det viktigaste för barnet är att en välkänd vuxen snabbt kommer till undsättning när barnet till exempel trillar från en stol.

 

–Någon som förstår hur himla ont det gör. Om barnet ständigt har en trygg famn att söka stöd och tröst i när behovet finns, vågar barnet mer. Det säger sig själv. Vi lär oss bäst av dem vi tycker om, det visste redan Aristoteles.

 

Det ligger ekonomiska incitament att betona barns kompetens framför omsorgsbehov, anser Magnus Kihlbom. Självständiga barn kostar mindre. Men hur ska man tänka då, om man är pedagog i en småbarnsgrupp där kollegerna är för få och samtliga går på knäna?

 

"Små barns primära behov är trygghet, tillgänglighet och tröst. Detta underlättas av mindre barngrupper och tydliga anknytningspersoner. Lite äldre barn har större behov av jämnåriga och att lära. Därför borde förskolan organiseras efter barns olika åldrar och behov, anser psykologerna Malin och Anders Broberg, aktuella med boken Anknytning i förskolan. Vikten av trygghet för lek och lärande (2012).

 

 

Förskolans uppdrag är dels pedagogisk, dels omsorgsmässig (omvårdnad och tillsyn). Balansen dem emellan har genom åren skiftat. I den reviderade läroplanen för förskolan (1998/2011) står: ”Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande ska prägla arbetet i förskolan. Hänsyn ska tas till barnets olika förutsättningar och behov”. Men till skillnad från läroplanen från 1998 betonas lärandet tydligare.

 

Omvårdnad däremot, som generellt sett i hela samhället har lägre status, kommer på undantag. Som Malin Broberg och Anders Broberg konstaterar har arbetet med små barn, med stort omvårdnadsbehov lägre status än ett pedagogiskt arbete med större barn. – Egentligen är att kunna trösta ett litet barn som inte kan prata en större utmaning och prövning för pedagoger. De små barnens sätt att utforska och lära är också annorlunda än de äldre barnens. Det tillgodoses inte genom olika stationer där pedagoger med olika specialintressen ska stimulera lärande. I stället är det i den trygga relationen till en pedagog som nyckeln till pedagogisk framgång finns för de yngsta barnen", förklarar Anders Broberg.

Anders Broberg får sista ordet. – Får vi god omvårdnad som barn utvecklas vi till trygga och lekfulla individer. Ju mer kärlek och uppskattning desto mer självständiga och mer kärleksfulla personer blir vi.

 

http://psy.gu.se/aktuellt/nyheter/fulltext/ny-larobok-om-anknytning-i-forskolan--broberg--m--hagstrom--b-och-broberg--a.-.cid1093801

 

"Magnus Kihlbom, barnpsykiatriker är säker på sin sak och inte den som tassar på i ullstrumporna. Ur det riktigt lilla barnets perspektiv kan en alltför stor grupp i kombination med få vuxna bli vad han kallar ”ren barnmisshandel”.

–Jag tycker man bör ringa polisen då, så att de haffar de kommunala skolpolitikerna. För en sådan situation är direkt skadlig för barnen.

 

Hur utbildade och engagerade pedagogerna än är kan ingen människa hinna med alltför många små, menar Magnus Kihlbom. Och med tanke på att det i varje barngrupp alltid finns några barn som av olika anledningar kan ha det lite tuffare runt sig och därför behöver extra uppmärksamhet, blir det även en jämlikhetsfråga. Den svenska förskolan med visionen om att bidra till att skapa goda uppväxtförhållanden för alla barn, blir istället en första urskiljningssluss."

 

 

Barnskötare. Värnar du om våra allra minsta i samhället? Då är barnskötaryrket något för dig. Grunden för det som händer på förskolan är läroplanen för förskolan.

Här finns möjlighet att utveckla sina intressen och förmågor, t.ex. genom fortbildning. Barnskötarens uppgift är att ge barnen en trygg och stimulerande vistelse på förskolan. En viktig del i arbetet är att alla barn får uppmärksamhet varje dag och får vara med i gemenskapen med de andra barnen. Samarbetsförmåga, engagemang och förståelse för andra människor är viktiga egenskaper.

 

Kontakten med föräldrarna är av stor betydelse och i samarbete med dem ser man till att barnen får en bra och meningsfull vistelse på förskolan.

 

Som barnskötare spelar du en av huvudrollerna i många barns uppväxtmiljö. Barnskötare står för omsorgspedagogiken inom förskolan. Du har en helhetssyn på barnet. Men som barnskötare tillhör du numera en hotad yrkesgrupp, oavsett om du har barnskötarutbildning eller ej.

För att kunna göra ett bra jobb som barnskötare behöver du trygga anställningsvillkor och respekt för din kunskap och erfarenhet. Vi är en överskottsgrupp enl förskolenormer, känns inte så bra.

Det inte helt lätt att göra ett bra jobb, med vetskapen som finns idag om vår yrkesgrupp. Men många föräldrar vet inte hur det är på förskolan idag.

När vår yrkesgrupp är bortplockad... vad sker då i förskolan?

 

Som förskollärare medverkar du till att skapa en miljö som är trygg, stimulerande och lärorik. Under utbildningen läser du förskolepedagogik som ger dig kunskaper att på bästa sätt kunna stödja förskolebarnen i deras utveckling och lärande. Detta är ett utmanande och givande yrke och en ljus arbetsmarknad väntar dig som färdigutbildad förskollärare.


Inom förskolepedagogiken studerar du till exempel arbetssätt samt barns språkliga och matematiska utveckling. Leken som medel för lärande är central i utbildningen. Den utbildningsvetenskapliga kärnan innehåller områden som är viktiga för yrket. I den ingår till exempel förskolans och skolans historia, förskolans värdegrund och läroplansteori, ledarskap och sociala relationer samt konflikthantering.

Ryms inte båda professionerna inom förskolan?

 

 

 Tänkvärt

Det är inte ditt liv som är viktigt - Det är ditt mod du tar med till det.

 Be healthy, keep up, and be you. Mer Kärlek i varje steg – frid och tillit till ditt inre